Hans Gade Arkitekt M.A.A. – S.A.R. Svenska Bostäder
del 2 |
||||||||||
::Back:: |
||||||||||
::Projektöversikt:: |
::Danmark:: |
|
||||||||
|
||||||||||
|
||||||||||
|
||||||||||
Bostäder del 2: ::Radhus:: ::Flerfamiljshus:: ::Bostads- och affärsfastigheter:: |
||||||||||
|
||||||||||
Klockaretorpet |
||||||||||
Bild 1: Plan över klockaretorpet |
||||||||||
Klockaretorpet |
||||||||||
ÖF 71.03.31 Alla
bostäder på Klockaretorpet ska få markkontakt I
slutet av 1972 börjar Hyresbostäder i Norrköping att bygga Klockaretorpet.
Det blir 2.750 lägenheter fördelade på ett- och tvåvåningshus. Bostäderna ska
smälta in mjukt i miljön och ligga inbäddade i grönska. Samtliga bostäder ska
enligt planerna få markkontakt. På serviceområdet har man bemödat sig om att
bygga ut kommersiell och samhällelig service succesivt i takt med bostäderna.
Trafiken har man separerat så att bilar och gångtrafikanter inte ska komma i
kontakt med varandra. Den kollektiva trafikförsörjningen ska också vara med
från början.
|
||||||||||
ÖF 71.05.14 Klockaretorpet
nu helt ”inprickat”. 10-15 procent högre hyror än en vanlig hyreslägenhet Det enda som inte kan prickas in så där alldeles exakt när det gäller
Klockaretorpet är vad det kommer att kosta att bo där. Annars skall den åtta år långa utbyggnadstiden prickas in i ett
finmaskigt nät, där man också skall hålla kostnadsutvecklingen under god
kontroll. Arkitekt Hans Gade Norrköping har ritat de husgrupper som ligger i de mer
kuperade partierna av Klockaretorpet. |
||||||||||
DN 71.05.13 Radhus för
småhushåll i största låghusstaden
Det som skiljer Klockaretorpet från andra liknande låghusstäder – det något
mindre Vivalla i Örebro torde vara den mest kända – är att ca 40 procent av
lägenheterna är två- och trerummare i radhusform. Hittills har det i Sverige
bara på försök byggts enstaka trerummare i villa- eller radhusform. |
||||||||||
NT 71.05.15 Klockaretorpet
i Norrköping Sveriges största låghusstad
Då det nya bostadsområdet i Borg står helt klart år 1977 kommer
Norrköping att ha fått Sveriges hittills största låghusstad. Inget av husen
kommer att vara större än tvåvånings radhus. Det kommer att finnas 2.557
låghusbostäder som samtliga får egen direkt entré i markplanet och egen
uteplats. För första gången bygger man också bostäder i markplanet avsedda
för småhushåll, det kommer att bli både två- och trerummare i envåningshusen.
För projektet har tillsatts en ledningsgrupp som hade inbjudit till en
presentation av projektet i Norrköpings museum, där man samtidigt ordnat en
utställning av modeller över området, skisser och detaljplaner. Denna
utställning kommer att vara tillgänglig för allmänheten ett par veckor
framåt. Den största delen av bostäderna, 1372 st, kommer att bli fyror på ca 90
kvm, det blir 546 trerummare på 70 kvm och nästan lika många tvårummare på ca
53 kvm, därtill ett hundratal femrummare på 110 kvm, huvudsakligen
sluttningshus. Till detta kommer också ca 100 lägenheter i ett bostadshotell
vid centrumanläggningen på två rum och kokvrå. Byggstarten beräknas ske hösten 1972 och åren 1974 till 1976 byggs det
som mest intensivt i området vilket beräknas stå färdigt 1977. Vi skall inte upprepa skräckexemplet med Vilbergen där folk bott flera år
innan servicefunktionerna blivit klara, sade kommunrådet Wernersson. Enligt
planerna för Klockaretorpet skall centrumanläggningen byggas ut successivt i
takt med inflyttningen för att vara helt färdig på hösten 1975. Här har man tagit upp det allmänna önskemål som så många år förts fram
från stora grupper att få bo jordnära. En motivering är att lägenheterna i
nyproduktionen nu fått den storleken och kostnaden att det är ekonomiskt att
bygga markbostäder.Färgsättningen är också något som måste diskuteras
ingående. Den blir oerhört viktig i ett område av denna typ. |
||||||||||
NT 71.10.06 2400
lägenheter i Klockaretorpet. Allsidig service. Här skall finnas låg- och mellanstadieskolor samt
barnstugor. Det inre av området skall vara bilfritt. |
||||||||||
Aftonbladet 72.01.07 Staden där
alla kan bo i radhus
Äntligen en vettig förort! Här är höghusen
bannlysta. Inga hus blir högre än två våningar. Här får alla bo med
markkontakt. Alla får en egen täppa till sin lägenhet. Här
blir det inga bilar bland lekande barn. Ingen behöver betala insats. Bara
”vanlig” hyra. Denna märkliga, mänskliga förort finns inte än.
Men i år och de närmaste fem åren ska den byggas några kilometer utanför Norrköping.
Fullt utbyggd får den omkring 8000 invånare. Det är den första stora
satsningen i det här landet på låghus eller markbostäder. Egen uteplats med blommor och buskar och det
kostar inte mer än en lägenhet |
||||||||||
NT 72.12.14 Främst vill
vi ha blomstrande ängar i bostadsområdena
Stadsträdgårdsmästare
Stig Hellerström får ofta höra frågan: ”Kan ni inte så blomsterängar”. ”Det
kan vi inte. Vi kan nämligen inte göra natur, möjligen skydda den som finns”.
När det gäller Klockaretorpet är det så lyckligt att det redan finns ett
naturområde, som är avsatt och som skall bibehållas som fritids-och
rekreationsområde för befolkningen i den stadsdelen. ”Vi tycker att
Klockaretorpet har en så värdefull natur. Vi skall rädda naturen och göra en
park. Vi skall vid lekplatserna nyttja förefintliga träd. Vi skall vidga
gläntor, anlägga skidbacke. Vi skall inte göra en park av naturen utan
en park i naturen.” Biotoperna i Klockaretorpet klarlagda i
undersökning
I detta Norrköpings nyaste bostadsområde kommer de ca 7.000 invånarna att
vara granne med naturen på ett tilltalande sätt. Grönytorna uppgår sammanlagt
till 480.000 kvm. De skall fördelas så, att 145.000 kvm blir allmänna
grönytor, tre kvartersparker kommer att omfatta 100.000 kvm och en
större områdespark får 235.000 kvm på sin del. 1977 - Bra köp i Klockaretorpet. Norrköpings kommuns
fastighetskontor- Stiftelsen Hyresbostäder: Kv.Mandolinen, Lutan – Etapp 3 Klockaretorpet är planerat för totalt 2.400 markbostäder, som skall
samlas i måttligt stora grupper kring gemensamma lekytor, närlokaler,
butiker, barnstugor, skolor m.m. Det blir alltså bara låga hus, en och två
våningar höga. Nu har utbyggnaden av den tredje etappen påbörjats. Det blir 117 bostäder
om 4–5 rum och kök till försäljning i kv. Mandolinen och Lutan och 140
bostäder om 3–5 rum och kök för uthyrning i kv. Saxofonen och Spinetten. |
||||||||||
NT 721214 Biotoperna i
Klockaretorpet klarlagda i undersökning I detta Norrköpings
nyaste bostadsområde kommer de ca 7.000 invånarna att vara granne med naturen
på ett tilltalande sätt. Grönytorna uppgår sammanlagt till 480.000 kvm. De
skall fördelas så, att 145.000 kvm blir allmänna grönytor, tre kvartersparker
kommer att omfatta 100.000 kvm och en
större områdespark får 235.000 kvm på sin del. |
||||||||||
1977
- Bra köp i Klockaretorpet. Norrköpings kommuns fastighetskontor- Stiftelsen
Hyresbostäder: Kv.Mandolinen, Lutan – Etapp 3 Klockaretorpet är planerat för totalt 2.400 markbostäder, som skall
samlas i måttligt stora grupper kring gemensamma lekytor, närlokaler,
butiker, barnstugor, skolor m.m. Det blir alltså bara låga hus, en och två
våningar höga. Nu har utbyggnaden av den tredje etappen påbörjats. Det blir 117 bostäder
om 4–5 rum och kök till försäljning i
kv. Mandolinen och Lutan och 140 bostäder om 3–5 rum och kök för uthyrning i
kv. Saxofonen och Spinetten. |
||||||||||
Bild 2: Modell av projekterad husgrupp i
Klockaretorpet |
||||||||||
Bild 3: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 4: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 5: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 6: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 7: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 8: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 9: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 10: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 11: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 12: Klockaretorpet foto 1981 |
||||||||||
Bild 10: Klockartorpet i Norrköping, Närlokal |
||||||||||
Bild 11: Klockartorpet i Norrköping, Förskola |
||||||||||
::Topp:: |
||||||||||
72.01.15 HALLBERGA
ABV–
Vägförbättringar AB bygger hus på Hallbergagatan för 11 familjer.
Bottenvåningen med direktkontakt med Hallbergaparken innehåller 3 sovrum,
allrum och kök förutom vardagsrum med fönster mot söder och väster. Terrassen
är rymlig och skyddad mot insyn. I souterrängvåningen med huvudentré och
groventré finns garage, hobbyrum (ev. gillestuga), klädvårdsrum, plats för
bastu och dessutom ett rum och toalett för eventuell uthyrning. Husen har
ritats av arkitekt SAR Hans Gade, Norrköping. Köpeskilling
206.000kr. Fördelning
av husen sker genom Norrköpings kommuns fastighetskontor. (ABV.s reklambroshyr) |
||||||||||
Bild 4: Hallberga,
proj.1961 |
||||||||||
Bild 5: Hallberga Typ A, 1961 |
Bild 6: Hallberga Typ B, 1961 |
|||||||||
Bild 7: Hallberga 1963, Gatufasad och
trädgårdsfasad |
||||||||||
|
||||||||||
Bild 8: ABV Hallberga 1, proj. 1972 |
Bild 9: ABV Hallberga 2, proj. 1972 |
|||||||||
|
||||||||||
NT 70.10.01 Radhus under
tak på Perstorpsområdet
När man
idag kommer upp på höjden av Perstorpsområdet i Åby i nivå med Brinkbackens
krön och ser den nya bebyggelsen ta form, har man nästan en känsla av att det
är mycket länge sedan det såg annorlunda ut. Men det är bara sju månader
sedan det anrika Perstorps torn och tinnar föll i spillror för att lämna
plats åt den nya bebyggelsen i AB Vägförbättringars regi. Idag
finns det 8 radhus under tak och man har också påbörjat grundgrävningen för
de återstående 8 radhusen på området. Perstorpsområdet ligger högt över
Bråvalladelen av Åby samhälle och erbjuder en förnämlig utsikt över Bråviken
och slätten ut mot Norrköping. Radhusen
på området får en bostadsyta på omkring 125 kvm med garage för två bilar och
placering av garaget mellan villorna. Det blir en inte helt utbyggd souterrängvåning
men med fullständiga källarutrymmen. Fem rum och kök blir det i varje villa,
som kläds med vitt fasadtegel |
||||||||||
|
||||||||||
NT 61.02.18 Nytt
småhusområde i Ö.Eneby med ”miljövänliga” bostäder
Ett nytt
område för enfamiljshus blir det vid Hallbergaområdet : 22 kedjehus. Fastighetskontoret
hade inbjudit hugade byggnadsproducenter att komma in med förslag och
Byggnads AB John Fredriksson har nu fått uppdraget. Husen har ritats av
arkitektfirman Gade och Caldemar. Målet var
att skapa en ”miljövänlig” bostad om cirka 100 kvm. Det vinnande förslaget
visar två typer. A är på 98,5 kvm med ett vardagsrum om 29 kvm. B-typen är
101,5 kvm stor och har ett vardagsrum på 37 kvm. Båda kedjehusen har tre
sovrum, kök med matplats, badrum i kombination med tvättrum och toalett samt
därutöver en toalett i annan el av våningen, vidare varmgarage och hobbyrum –
vilka inte är inräknade i kvm-ytan. Det
mindre huset skall kosta 72.000 kr och det större 74.000, utom tomten, som
staden hyr ut med tomträtt. På baksidan finns en liten trädgård, eller
”uterum”, vad man nu vill använda det till. Det allra bästa är kanske att
denn a trädgårdstäppa har direkt anslutning till ett stort parkområde, som
ligger i mitten av kvarteret. Det är
troligt att man försöker göra området till ett enhetligt och trivsamt nytt
litet villasamhälle i utkanten av den tidigare Östra Enebybebyggelsen. |
||||||||||
|
||||||||||
NT 63.06.11 Kedjehus i
Hallberga får stor efterfrågan
Fyra
kedjehus skall byggnadsfirman Fritz I. Pettersson uppföra på Hallbergaområdet
i Norrköping. Men det är ingen idé att försöka få något av husen, de är redan
besatta, bland de över 50 som sökt. Kedjehusen
som uppförs vid Skolmästaregatan, blir på 100 kvm i ett plan med hel
källarvåning och får mycket hög stndard. I denna ingår bl.a. gillestuga i
källarvåningen, stort badrum med separt dusch och tvättnedkast till den stora
tvättstugan i källaren. De fyra
husen skiljes åt genom garage i markplanet och från vilka man också har
direkt ugång till trädgården. Husen har ritats av arkitektfirman Gade och
Caldemar i Norrköping. Omkring 100.000 kr blir priset köparna får betala. |
||||||||||
|
||||||||||
ÖF 66.12.07 Ny byggstil
blev succé
De nya
kedjehusen ligger i Malmslätts egnahemsområde Värö som hastigt expanderar.
Förutom dessa 6 hus bygger
Vägförbättringar AB ytterligare en grupp på 12 st i samma stil, som skall
vara inflyttningsklara i september nästa år. Kedjehusen
har ritats av arkitekt Hans Gade i Norrköping. Utformning och stil har blivit
succéartad och vi har många förfrågningar från folk som önskar flytta in.
Husen har en bostadsyta om 112 kvm. Inklusive biutrymmen blir den totala ytan
ca 165 kvm. Husen är källarlösa och har följaktligen garage i marknivå. Husen
är bl.a. utrustade med egen värmecentral. Tomterna är friköpta och
försäljningspriset är 115.000 kr plus index. Även Linköpingsborna visar stort
intresse för att skaffa ett kedjehus signerat Hans Gade. |
||||||||||
|
||||||||||
NT 66.09.29 Sanering ovanför Bråvalla
Högt uppe
över Bråvalla grustag blir det ett nytt byggområde, där tre radhus och en
fristående villa kommer att ge bebyggarna en grann utsikt över Bråviken. Det är AB Vägförbättringar, som tidigare
inköpt området på höjden och nu börjat planera för bostadsbebyggelse. Från
början räknade man med att utvinna ytterligare grustäkter, men man har senare
slagit de planerna ur hågen. |
||||||||||
|
||||||||||
NT 67.10.13 Byggklart på
Bråvallahöjden
AB
Vägförbättringars Bråvallabyggnation har fått en tilltalande exteriör. Det är
tre förnämliga radhus med utsikt över Bråviksområdet samt en friliggande
villa, som ligger högst uppe på det forna grustagets ås. Byggnationen har
skett utanför kommunens kvot. Det höga läget ger den lilla ”staden i staden”
ett mycket attraktivt utseende. |
||||||||||
|
||||||||||
NT 68.03.21 16 kedjehus på
fastigheten Häradsveden Byggnadsnämnden
behandlade ett skissförslag till kedjehusbebyggelse på Häradsveden i Åby, som
upprättats av arkitekt Hans Gade. Området är avsett att anslutas till övrig
bebyggele genom om- och tillbyggnad av den befintliga Perstorpsvägen, som i
norr ansluter till gamla Stockholmsvägen. Utredarna
till nämndens yttrande över skissförslaget, stadsarkitekt Hans Erik Ljungberg
och kommunalingenjör Erik Jämtner, har i princip inte något emot att
förslaget kommer till utförande. Man anser att samhället inte har råd att
låta så välbelägna områden som detta ligga kvar obebyggda, när orörd natur
för rekreation ligger omedelbart utanför tätbebyggelsen. |
||||||||||
Bild 13: Kv Kontoristen –
Katrineholm foto 1971,
proj.1966 |
||||||||||
Bild 14: Kv Kontoristen -
Katrineholm foto 1971,
proj.1966 |
||||||||||
Skanör |
||||||||||
Bild 15: Skanör Utdrag ur Vellinge kommuns hemsida 2006: Radhus i Skanör, byggår 1970 ABV. Tidstypiska kedje- och radhus i
kalksandsten och träpaneler placerade kring uppvuxna gårdar. Området - vid P. Skräddares Gränd mfl. - är
så gott som intakt både vad avser struktur och färgsättning |
||||||||||
|
||||||||||
|
Flerfamiljshus: |
::Topp:: |
||||||||
|
||||||||||
Bild 16: Kv Slånet – Norrköping foto 1971, Proj
1964 |
||||||||||
Bild 17: Kv Slånet – Norrköping foto 1971, Proj
1964 |
||||||||||
ÖF 65.10.27 Dyraste hyran
i stan: 825 kronor per månad- Kv.Slånet
Här
presenteras topp och botten i svenskt bostadsbyggande. 20-talets
bostadssociala giv med små ettor i tvåvånings trähus åt ”mindre bemedlade
barnrika” fanns förut på den plats där lyxhuset nu byggs. Det blir
Norrköpings topphyror där. 825 kr i månaden får man betala för en femrummare.
En liten procent bostadssökande är beredda betala. De gamla
lyorna fyllde en viktig funktion. På flera håll i staden byggdes liknande hus
av AB Bostäder. I dessa ettor flyttade det in familjer med upp till 8-10
personer. Idag betingar ett sådant krypin 65 kronor i månaden. Det
lyxhus som byggs av Stiftelsen Hyresbostäder som övertagit AB Bostäder, har
andra skäl än att rädda mindre bemedlades bostadssituation. Välbetalda
industrichefer och dito tjänstemän som kan spendera belopp i hyror som motsvarar
många arbetares årslön, vill bo i sådana våningar. Det går
knaggligt med industrilokaliseringen om det inte finns bostäder att erbjuda.
Staden har därför tvingats avdela särskilda områden för ett lyxigare
byggande. Både som här på Oxelbergen och på Grönhög vid Vrinnevi kommer
därför gamla trähus att få liknande efterföljare. |
||||||||||
Bild 12: Plan över kv. Slånet |
||||||||||
Bild 13: Delplan över kv. Slånet |
||||||||||
Bild 14: Gavelfasad kv.Slånet |
||||||||||
Bild 15: Fasad kv. Slånet |
||||||||||
Toppdyra bostäder
ersatte hus för mindre bemedlade De
femrummare som byggts i kv Slånet i Oxelbergsstaden är topputrustade och på
ca 120 kvm. Våtrum dvs särskilt utrymme för tvätt oach dylikt, stort kylskåp,
värme, städning och garage är inräknat i hyran, som ligger på nära 10.000 kr
per år. Huset har
uppförts i Hyresbostäders regi och har ritats av arkitekt Han Gade,
Norrköping. Huset präglas
av ett mycket modernt snitt , Lägenheterna är genomgående och det innebär att
man har balkong och altan på båda sidorna. |
||||||||||
|
||||||||||
|
||||||||||
Bild 18: Kv Edberga – Åtvidaberg foto 1967,
proj.1961 |
||||||||||
Bild 19: Kv Hyacinten – Ängelholm foto 1965,
proj.1962 |
||||||||||
|
||||||||||
|
Bostads-
och affärsfastigheter: |
::Topp:: |
||||||||
|
||||||||||
Bild 18: Kv Boken – Vetlanda foto 1967,
proj.1963 |
||||||||||
|
||||||||||
ÖF 81.02.04 Kvarter vid Norr Tull får kontors- och
P-hus?
Nu finns ett förslag till fortsatt sanering av Kungsgatan. Det är kv. Bägaren
vid Norr Tull. Armerad Betong Vägförbätttringar (ABV) vill bygga kontors- och
parkeringshus där. ABV tänker ha sitt eget kontor i en del av nybygget.
Kvarteret Bägaren (tidigare Krogen) omramas av
Kungsgatan-Slottsgatan-Luntgatan och Norr Tull. I hörnhuset vid Kungsgatan- Norr Tull har SJ kontor. Kommunen förhandlar
med SJ om förvärv av denna fastighet. Den ligger huvudsakligen på planerad
gatumark – där Kungsgatan breddas. |
||||||||||
NT Kontorshus
planeras nu vid Norrtull
Fastighetskontoret har förordat att hela kvarteret bör planeras för
nybebyggelse och i samråd med fastighetskontoret och ABV har arkitekt Hans
Gade som konsult upprättat dispositionsskisser för kvarteret att ligga till
grund för en stadsplaneändring. |
||||||||||
ÖF 81.02.20 Så här skall det se ut – framtidens
Norrtull
En lång
byggnad i fem plan föreslås vid Norr Tull. En liknande byggnad bygges utmed
Luntgatan. Innanför dessa stora huskroppar bygges en parkeringsanläggning. Vid
Kungsgatan dras bebyggelsen in i kvarteret så att gatan får den beslutade
30-metersbredden. Hans Gades arkitektkontor har gjort dispositionsplanen. |
||||||||||
NT 82.01.27 Hit skall posttrean
Ett
sjuvåningshus mot Norr Tull, Norrköping. Det är vad arkitekt Hans Gade och
hans medhjälpare ritat på i kvarteret Bägaren. Hösten 1984 skall huset stå
färdigt med en total yta på 5.900 kvm. |
||||||||||
ÖF 82.11.27 Byggjättar
i miljöstrid: Lundbergs underkänner stadplanen vid Norr Tull Byggnads AB L E Lundberg underkänner stadsplanen för kvarteret
Bägaren vid Norr Tull i vilket en annan byggjätte – ABV – ska bygga
kontorshus. Lundbergs har överklagat tilll regeringen och det hotar att
försena kontorsbygget – även om det inte är det som överklagats. I stadsplanen har kommunen lagt in en parkeringsanläggning för högst
300 bilar. Det är mot avgasriskerna från den som Lundbergs vill värja sina
hyresgäster i ett hus intill i kv. Vinpipan. Stadsarkitekt Lennart Bergentz, säger att man vid planens upprättande
inte bedömt avgasfrågan som så farlig. Slottsgatan breddas i stadsplanen från
10 meter till 18 meter. Vi har igångsättningstillstånd från länsarbetsnämnden, säger ABV:s
byggchef Lennart Nilsson. Jag hoppas verkligen att överklagandet inte ska försena bygget av
kontorshuset för ABV, säger kommunalrådet Rune Rosenqvist. Det är angeläget
ur bl a sysselsättningssynpunkt att det kommer igång snarast efter nyår. |
||||||||||
ÖF ABV vann dragkampen
Byggherrrarna
på Nordantill –flera av de större – är angelägna om ”tunga” hyresgäster. ABV
tycks ha vunnit kampen om post och bank. Tidigare
har det diskuterats post i två andra redan nu längre komna nya kvarter i
Barken (Riksbyggen) och Gördeln (L E Lundberg). Posten täcker Marielund och
Nordantill med kontoret vid Norr Tull. ABV är
idag hyresgäst – hos Lundbergs. I kvarteret Enväldet – Bråddgatscity. Det
kvarteret byggdes på sin tid av Armerad Betong, men såldes till senare till
Lundbergs. Härifrån vill ABV flytta när det blir klart vid Norr Tull. |
||||||||||
NT 83.03.23 Bygge för 32 miljoner klart till jubileet
Sveriges
näst största byggnadsföretag – ABV – som bildades 1977 genom en fusion mellan
Armerad Betong och Vägförbättringar – skall nu se till att Norrköping får en
tjusigare miljö vid Norr Tull. Lagom till jubileumsåret 1984 skall ett sex
våningar högt kontorshus stå klart att vigas in. Norrköpings
kommuns representanter, kommunalrådet Rune Rosenqvist och fastighetschefen
Hans Gäfvert, var med och gladde sig åt ABV-projektet intill knutpunkten Norr
Tull. |
||||||||||
NT 83.03.23 Första spadtaget för
ABV-bygge. 32-miljoners bygge vid Norr Tull. Första
spadtaget för Armerad Betong-Vägförbättringars
nya kontorsbygge togs på tisdagen. Det nya huset är ritat av
Norrköpingsarkitekten Hans Gade och innehåller sex våningar med en yta av ca
5.800 kvm. Detta upplyser företagets divisionschef Filip Moberg. För ABV:s
del innehåller kontoret dels lokaler för divisionskontoret, det vill säga den
enhet inom företaget som har ansvaret för verksamheten i Östergötland,
Jönköpings, Kalmar och Gotlands län. En enhet som dessutom är
marknadsansvarig för ABV:s utlandsverksamhet i Saudiarabien. Vidare kommer
kontoret att få lokaler för bygg- och marknadsandelar inom Östergötland.
|
||||||||||
ÖF 84.02.24
Taklagt vid
Norr Tull
På torsdagen vajade taklagsflaggorna på det väldiga ABV-huset vid Norr Tull
i Norrköping. Där skall byggherrens egen Norrköpings-division flytta in med
sitt kontor. ABV har i Norrköpingsområdet omkring 170 anställda. Totalt inom
divisionens olika projekt arbetar drygt 1.000 personer.1983 omsatte vi 690
miljoner kronor, varav 130 miljoner på bostäder och ombyggnader. |
||||||||||
|
||||||||||
Sparbanken Gothia –160 år -gratulerar
Norrköpings-invånarna med ett nytt sparbankskontor vid Norr Tull.
Vi öppnar
måndagen 5 nov. med klockspel i Rådhustornet kl. 9.45. |
||||||||||
Nytt
postkontor vid Norrtull Måndagen den 5 nov kl 9.00 slår vi upp portarna |
||||||||||
ABV- Huset,
Norrtull
Den 12
november 1984 flyttar vi till nya lokaler i ABV-huset i kv Bägaren vid
Norrtull i Norrköping |
||||||||||
ÖF 84.11.17 ABV bygger för framtiden
Idag
invigs våra nya lokaler vid Norrtull. Företaget
har gamla anor som byggherre i Norrköping. Redan 1916 byggdes bl.a. kv.
Strykjärnet – en av Sveriges vackraste industribyggnader. För närvarande
ingår ABV i det konsortium som bygger Vrinnevisjukhuset. |
||||||||||
ÖF 84.11.17 Kungsgatan blir bredare – om SJ får nya lokaler
Norrköpings
kommun och SJ diskuterar avtal för att kommunen skall komma över SJ:s
kontorshus vid Norr Tull. Det är som
bekant kommunens strävan att snabbare än in på 1990-talet kunna bygga om och
slutligt ordna Kungsgatan. Man vill köpa för att riva. Men först måste man
försöka tillgodose SJ:s lokalbehov. För att
kunna möta det behovet att tillmötesgå SJ diskuteras nya lösningar med hjälp
av fortsatt utbyggnad även i den del av kvarteret som vetter mot Luntgatan.
Det nu färdiga ABV-huset är en första etapp. |
||||||||||
ÖF 85.09.14 SJ får nytt stort hus vid Norr Tull
Ännu ett stort
kontorshus kommer att byggas i kvarteret Bägaren vid Norr Tull. Det är den
avrivna delen av kvarteret utmed Luntgatan som skall återuppbyggas. Där ska
nu byggas ett sexvåningshus som ska bli kontor för en del av SJ-verksamheter.
Det är ABV-fastigheter som är byggherre och nu bygger man här för att sedan
hyra ut åt SJ. Detta
blir lösningen för SJ:s kontorsframtid i de här trakterna. Bakgrunden till
nybyggandet för SJ är att nuvarande kontorshus i hörnet vid Kungsgatan- Norr
Tull måste rivas för att Kungsgatan skall kunna breddas. Norrköpings Kommun
köper denna fastighet av SJ för att kunna genomföra dessa planer. Från SJ:s
sida planeras för inflyttning i det nya huset av Norrköpings banregion.Vidare
är det marknadsregionen, inklusive det regionala personalkontoret. De samlas
så småningom under en hatt vid Luntgatan. |
||||||||||
|
||||||||||
ÖF 87.03.04 Här
ska 285 bilar få plats. Första P-huset vid Kungsgatan klart vid årsskiftet ABV skall nu fullborda sitt byggande i kvarteret Bägaren vid Norr Tul
och Kungsgatan med ett stort parkeringshus för det egna kvarterets och
omliggande kvarters behov. Huset uppföres utmed Kungsgatan och Slottsgatan och parkeringsdäcken
fördelas i nio ”halvplan” med något plan under jord. Byggkostnaden för huset
hamnar vid cirka 15 milj kr. Den långa fasaden utmed Kungsgatan får öppna ”fönster” med varierande
längd på gluggarna för att fasaden inte ska bli enahanda. Någon lång
obruten betongvägg blir det inte. I norra delen av huset inryms personallokaler och förråd m.m. Det är
Kone-hissar som blir hyresgäst där. Bland bilplatshyresgästerna kommer att
finnas bilägare från Hyresbostäders och Riksbyggens fastigheter på
Nordantill. |
||||||||||
Bild 19: Projekt Norrtull för ABV foto1987, proj
1981 |
||||||||||
Bild 20: Projekt Norrtull för ABV, foto1987 |
||||||||||
Bild 21: Projekt Norrtull för ABV, foto1987 |
||||||||||
Bild 22: Projekt Norrtull för ABV, foto1987 |
||||||||||
Bild 23: Projekt Norrtull för ABV, foto1987 |
||||||||||
::Topp:: |
||||||||||
Back File: Hans_proj_swe_2.htm Created: 14 December 2001 Last update: 23 December 2009 |
||||||||||