Hans Gade

Arkitekt  M.A.A. – S.A.R.

Svenska Anläggningar del 1


::Back::

 

::Projektöversikt::

::Danmark::

::Svenska_Bostäder_del_1::

::Svenska_Bostäder_del_2::

 

 

 

::Svenska_Anläggningar_del_2::

 

 

Industrifastigheter:

 

AMA AB

Candor AB

Flygplatsen i Norrköping

Henry Ståhl AB

Kabeln kv,Norrköpings gatukontor

Kores AB

LM Ericsson AB

Måsen kv, industrihus

Otto Bock AB

Profila AB

Pumphuset, Norrköpings gatukontor

Travelair AB

Norrköpings Hamn och Stuveri AB

ASG Jönköping

 

 


LM ERICSSON

image002

Bild 1: 1971

image004

Bild 2: 1974

image006

Bild 3: 1974

image007

Bild 4: foto 1972

image010

Bild 5: Matsalen  foto 1971

image012

Bild 6: Takstolar foto 1971

image014

Bild 7: Portvakt och kontor, foto 1972

image016

Bild 8: Produktionshall, foto 1972

ÖF 71.03.27

Glad nyhet för Norrköping:

LM ska bygga ut på Ingelsta

LM Ericsson i Norrköping har blivit stans största fabriker i fråga om antalet anställda. Nu jobbar i runt tal 2.000 där. Företaget kommer att expandera ytterligare. I dagarna ska man starta ett nytt fabriksbygge (etapp 2) på Ingelsta där det blir mer än en fördubbling av lokalytan, investeringen kostar åtta – tio miljoner kronor.

1000 personer skall arbeta i LM:s nybygge på Ingelsta

Inom några dagar börjar en utbyggnad av fabrik och administrationslokaler på ca 7500 kvm. Den nya fabriken och den ursprungligen av Wennergrenkoncernen byggda Ingelstafabriken kommer att omfatta totalt ca 12.500 kvm.(Etapp 1 som stod klar 1959 övertogs 1964 av LM Ericssons från Gyllings).

 

NT 71.03.27

LM störst. Högmodern utbyggnad av fabriken i Ingelsta

I mars 1972 beräknas bygget vara klart för inflyttning.Byggnaden är ritad av arkitekt SAR Hans Gade.

 

NT 72.10.28

Förbättrad arbetsmiljö för 750 anställda . LME i Norrköping har byggt ut för 9 milj

 

ÖF 72.10.28

LME-utbyggnad klar. Tre gånger så stor yta i nya Ingelstafabriken

(etapp 2)

 

Byggnadstidningen 74.07

Skräddarsydd fabrik för tillverkning av mönsterkort

(etapp 3)

Som ett led i Telefonaktiebolaget LM Ericssons expansiva utveckling då det gäller tillverkning av mönsterkort, som är viktiga enheter i företagets nya telefonsystem, har mönsterkortsfabriken i Ingelsta industriområde i Norrköping byggts ut med en tredje etapp. Slutbesiktning skall ske den 28 februari, därefter kan specialutrustningen installeras. Byggstarten skedde i juli 1973. Tillbyggnaden har en våningsyta på 5.860 kvm fördelat på två plan och en volym på 30.000 kbm. Entrepenadsumman inklusive installationer belöper sig på 6.5 miljoner kronor.

I LM Ericssons nya telefonisystem ingår elektronik i allt större utsträckning. Mönsterkort, dvs plattor där de elektroniska komponenterna monteras och där ledningsmönstret finns utetsat i kopparfolie, hör till de viktigaste byggenheterna i ett sådant system.

 

ÖF 75.01.20

150 nya arbeten när LME bygger ut i Norrköping

(etapp 4)

En utbyggnad av fabriken på 4.000 kvm för produktion av tryckta kretsar beräknas stå klar att tas i bruk i mitten av 1976. Utbyggnaden är kostnadsberäknad till 11 milj. kronor. Den är en del i LME.s investeringsplaner för Sverige, till vilka man fått regeringens tillstånd att använda investeringsfonderna.

Utbyggnaden i Ingelsta hänger samman med övergången till datorstyrda telefonstationer. Detta är en sektor som expanderar kraftigt, s.k. tryckta kretsar är en av komponenterna i dessa stationer. De arbetsuppgifter som är aktuella är  mekanisk bearbetning, fototeknik, ytbehandling, screentryck och kontroll. Idagens läge har Ingelstafabriken en yta på 20.000kvm.

 

NT 81.12.05

LM:s mönsterkortfabrik byggs ut för 40 milj kr

Mönsterkortfabriken byggs ut. LM Ericsson satsar i Norrköping

(etapp 5)

Mönsterkortfabriken, som är en viktig länk i LM Ericssons elektroniska produktion, byggdes 1974. Genombrottet för bolagets telefonstationer – AXE– kom i och med att systemet såldes till Saudiarabien i slutet av sjuttiotalet. Sedan har det bara rullat vidare – idag har över trettio länder valt AXE. Som mönsterkortfabriken ser ut idag är den en av de allra största i Europa. Det här året tillverkas vid Ingelsta mer än 100.000 kvm mönsterkort.

 

 ÖF 81.12.05

LM bygger ut. Räddar jobb

LM Ericsson  bygger ut mönsterkortsfabriken på Ingelsta. I går beslutade företagets styrelse godkänna investeringen. Den ger inte några nya arbetstillfällen men väl en tryggad arbetssituation för den nuvarande personalen. Drygt 40 miljoner kostar den här utbyggnaden som sammanlagt blir på 8000 kvm i två plan. Ingelstafabriken sysselsätter idag omkring 1100 människor varav 950 i verkstäderna. Dessa tillverkar två huvudprodukter: Mönsterkort som är grunden för det elektroniska systembyggandet. Kretskort som mönsterkorten förvandlas till när de förses med mängder av elektroniska finesser.

400 av arbetarna sysselsätts i mönsterkortfabriken.

Redan 1976 var allt klart för en utbyggnad. Då sa bolagsstyrelsen nej eftersom det började bli akuta problem med sysselsättningen på andra LM-fabriker.

Byggstart blir det i mars nästa år och på hösten 1983 ska det hela vara klart.

 

ÖF 84.10.16

Om Ericsson-koncernen väljer Norrköping:

Ny fabrik på Ingelsta ger 100 jobb

(etapp 6)

Ericsson-koncernen funderar på att bygga en ny mönsterkortfabrik på åkern utanför Ingelstafabriken. Men det är inte alldeles säkert att fabriken hamnar i Norrköping. Av handelspolitiska skäl kan de 100 jobben lika gärna gå till något land som Ericsson får en stor order av. Koncernen ligger i vänteläge, säger chefen. Ericsson startar tillverkning av mönsterkort i flera länder. Det är ont

om mönsterkort i dagens överhettade konjunktur.

Ansökan om koncession för att bygga har sedan lång tid legat hos länsstyrelsens naturvårdsenhet. Ericsson är en ytbehandlingsindustri med vatten i processan och underkastad prövning av miljömyndigheterna. Processen sker dock i slutna system där både kopparn och vattnet återvinnes. En del av den återvunna kopparn används som spårämne i konstgödning. 80 procent av vattnet används flera gånger.

 

NT 84

Ericsson störst i Norrköping. Nybygge ger 100 nya jobb

Ericssons styrelse har beslutat om ytterligare en utbyggnad av Ingelstafabriken i Norrköping. Det är en anläggning för tillverkning av mönsterkort, som betyder ca 100 nya jobb under 1986.

Så sent som i oktober förra året kördes en ny mönsterkortfabrik igång på Ingelsta. Behovet av mönsterkort inom koncernen ökar kraftigt, vilket gör det nödvändigt med ännu en anläggning.

Ericsson har nu över 2.000 anställda i Norrköping och är klart största privata arbetsgivaren. Över 400 personer har nyanställts under 1984.

Den nya mönsterkortfabriken är ett projekt som beräknas kosta 135 miljoner kronor.

 

Candor Sweden

image028

Bild 10: Candor Norrköping  foto 1971, Proj 1964

 

image012

Bild 11: Candor Norrköping  foto 1971, Proj 1964

 

image015

Bild 12: Candor Norrköping  foto NT 1971, Proj 1964

 

image032

Bild 13: Candor Norrköping  foto 1971, Proj 1964

 

Resultat av energisk lokalisering
Med kommunalrådstal och invigning av landshövdingen fick Norrköping officiellt en ny industri på fredagen, en direkt följd av en energiskt driven lokaliseringspolitik.
Fabriksbyggnaden är ett elementbygge och projekteringstiden uppgick till 11 månader. Kostnaden för bygget, som fått en tilltalande utformning av arkitekt SAR Hans Gade, uppgår till 2,7 miljoner kronor. Fabrikationslokalerna omfattar en yta på 1.500 kvm och dessutom finns kontorslokaler i två våningar på 1.100 kvm.
Arbetsområdet innefattar såväl galvaniska och kemiska ytbehandlingsmetoder som lackeringsmetoder. Man har eget forskningsarbete inom förnicklingsområdet och man har ett eget patentsökt nickelsystem.
Företagets ledare trodde att man skulle trivas i Norrköping. De anställda har inte hoppat av utan till nära 100 % flyttat med.
Läget vid E4, järnvägsförbindelserna, flyget, stadens skolor för utbildning av de anställdas barn, allt var saker som talade för Norrköping.
Stadsteatern vägde också ner vågskålen för Norrköping.

 

NT 65.02.17

Stort Stockholmsföretag flyttar till Stockholm vid årsskiftet

Ett ganska stort och förnämligt företag har myndigheterna i Norrköping lyckats ”värva” till staden. Det är Kemiska AB Candor från Vårby utanför Stockholm med omkring 50 anställda. Över hälften av personalen väntas flytta med, de flesta är tjänstemän. Företaget har behov av ett 30-tal lägenheter, villor och radhus i Norrköping.

Byggarbetena startar omedelbart. Ritningarna, som gjorts av arkitekt Hans Gade, ligger redan klara.

 

ÖF 66.09.24

Landshövdingen invigde Candor

 Candor är ett särskilt optimistiskt ex. i en som landshövdingen avslöjade negativ utveckling i staden mot vilken bl.a. borgmästare Lutteman lovades hjälp med att vända strömmen.

Nu har Norrköpinsarkitekten Hans Gade ritat ett kontors- och fabrikshus som man kan växa i. Och åt det gladde sig fastighetsdirektör Knut Leijonhufvud och föreståndare Yngve Hedlund, som varit med att dra hit Candor. Avdelningschef Herbert Jansson på fastighetskontorets husbyggnadsavdelning ser också med glädje på sådana här industrihus. (Det är Kommunala fastighetsbolaget som byggt med L.E.Lundberg som entreprenör).

 

NT 66.09.24

Candors Norrköpingsfabrik invigd.

Resultat av energisk lokalisering

Med kommunalrådstal och invigning av landshövdingen fick Norrköping officiellt en ny industri på fredagen, en direkt följd av en energiskt driven lokaliseringspolitik.

Fabriksbyggnaden är ett elementbygge och projekteringstiden uppgick till 11 månader. Kostnaden för bygget, som fått en tilltalande utformning av arkitekt SAR Hans Gade, uppgår till 2,7 miljoner kronor. Fabrikationslokalerna omfattar en yta på 1.500 kvm och dessutom finns kontorslokaler i två våningar på 1.100 kvm.

Arbetsområdet innefattar såväl galvaniska och kemiska ytbehandlingsmetoder som lackeringsmetoder. Man har eget forskningsarbete inom förnicklingsområdet och man har ett eget patentsökt nickelsystem.

Företagets ledare trodde att man skulle trivas i Norrköping. De anställda har inte hoppat av utan till nära 100 % flyttat med.

Läget vid E4, järnvägsförbindelserna, flyget, stadens skolor för utbildning av de anställdas barn, allt var saker som talade för Norrköping. Stadsteatern vägde också ner vågskålen för Norrköping.

 

ÖF 69.08.28

Candor bygger ut – 30 nyanställs

Kemiska AB Candor i Norrköping står inför en stor utvidgning av sin verksamhet. Företaget har förvärvat mark i anslutning till sin anläggning vid Ståthögavägen. Man skall i höst börja bygga en lokal i storleksordningen 3.500 kvm. Den kraftigt utökade verksamhet som planeras fordrar en personalökning på mellan 30 och 35 personer.

Candor etablerade sig för några år sedan i Norrköping i en industribyggnad som uppfördes i Kommunala fastighetsaktiebolagets regi. Denna fastighet försåldes sedan till bolaget.

 

Kores Nordic AB

image023

Bild 14: Kores på Händelö, foto1971, proj 1968

 

image021

Bild 15:  Kores på Händelö, foto1971, proj 1968

 

image025

Bild 16:  Kores på Händelö, foto1971, proj 1968

 

image010

ÖF 69.02.13

Bitterheten stor i Norrköping idag.

AMS stoppar industrihus

Vinterjobb för 75 sprack: Staden missade anser AMS

Förlorar Norrköping nylokaliserat företag?

Norrköpings stad anses ha spelat bort ett par viktiga beredskapsjobb , som skulle gett arbete åt 50-75 man nu i vinter. AMS avslog igångsättning av dem på onsdagen.

Staden missade igångsättningen i höstas, säger avdelningschef Bertil Rehnberg i arbetsmarknadsstyrelsen! Vi har inte spillt en minut i onödan, säger kommunalrådet Åke Jönsson om AMS ödesdigra onsdagsbeslut.! Att vi inte kom igång beror på andra AMS-beslut. De beslut, som vi och de företag vi skall bygga och hyra ut till väntade på, gällde viktiga lån.

 

NT 69.02.14

Nej från AMS till Norrköping äventyrar lokaliseringssträvan

 

ÖF 69.02.15

AMS-stoppet hotar Kores flyttning till Norrköping

Misstag bakom AMS-besked?

Kores hamnar i stora svårigheter, understryker vd i företaget Urban Harting, om inte utvecklingen sker planenligt.

AMS har officiellt bekräftat att man beslutat stoppa projektet. Ännu har dock varken staden eller Kores sett något skriftligt besked.

Harting säger att att projekteringsarbetet för fabriksbyggnaden gick för högtryck, sedan man fått förhandsbeskeden av AMS i höstas om både beredskapsarbetet och lokaliseringslånen. Man har inte väntat på något i onödan, hävdar han.

 

ÖF 69.02.19

Olsson ändrade AMS-beslutet

Start på Händelö i mars

 

NT 69.02.19

Byggen skall ej stoppas

Industribyggena på Händelö kommer inte att stoppas. Förhandlingar med  arbetsmarknadsstyrelsen under tisdagen blev positiva. Kommunalrådet Åke Jönsson, Norrköping besökte då generaldirektör Bertil Olsson i AMS.

 

NT 69.02.20

Byggstart på Händelö i mars. Industrierna blir klara till jul

 

ÖF 69.03.31

Miljövänlig industriby byggs bland ekar och gröna kullar

Industribyn skall smälta in mellan ekbevuxna kullar och gröna ängar.
Ja, meningen är att vi skall bevara så många som möjligt av ekarna, säger avdelningschef Herbert Jansson på fastighetskontorets husbyggnadsavdelning. Här skall finnas goda möjligheter till ett grönt industriområde.

NT 69.04.02

Händelö-industrihus klara i höst

Totalt rör sig investeringarna på Händelö om 15 miljoner kr.

 

’Spiralen’ 69
Nya Händelö-industrier

AB Kores anläggning omfattar ca 4.000 kvm, varav 330 kvm är kontor. AB Kores tillverkar och säljer genomkriftssystem till blankettindustrin samt kontorsmaterial. I full drift kommer att sysselsättas ca 60 personer. Den totala investeringen uppgår till 8.1 miljoner kronor.

AMA-produkters byggnad är på 2.700 kvm, varav 300 kvm kontorsutrymmen. AMA-produkter tillverkar hävstångssmörjsprutor, pneumatiska pumpar, kopplingar för hydraulik. Antalet anställda ca 50

 

image012

Härovan visar vi en perspektivskiss av det område på Händelö, där två Stockholmsindustrier kommer att etablera sig. Arkitekt SAR Hans Gade har svarat för ritningarna. Närmast ligger det största, som uppföres för AB Kores, och längst till höger den byggnad som är avsedd för AMA-produkter AB.

 

AMA-produkter

image019

Bild 9: AMA på Händelö foto1971, proj 1968

image014

(Tidningsurklipp april 1969)

AMA-produkters byggnad är på 2.700 kvm, varav 300 kvm kontorsutrymmen. AMA-produkter tillverkar hävstångssmörjsprutor, pneumatiska pumpar, kopplingar för hydraulik. Antalet anställda ca 50

 

Otto Bock Scandinavia AB

image131

Bild 17: Otto Bock Scandinavia  foto 1981, proj 1979

 

image133

Bild 18: Otto Bock Scandinavia  foto 1981

 

1981

Slipper inte installera våningshiss

Otto Bock Skandinaviska AB som marknadsför proteser och ortopediska apparater, har byggt industri med kontor och lager i kvarteret Kopparen på Ingelstaområdet. Vid slutbesiktning konstaterades att den på byggnadslovsritningen upptagna hissen inte kommit till utförande. Företaget har nu sökt dispens.

Byggnaden som företaget uppfört är i två våningar och lagerlokalen i övre planet betraktades vid byggnadslovsprövningen som arbetslokal. I sådana fall skall hiss finnas.

Företaget å sin sida hade redan vid byggnadslovsansökan framhållit att anställning av handikappad på lagret var olämpligt. Om en handikappad anställdes skulle detta ske inom administrationen eller i ortopediska verkstaden i bottenplanet som var väl förberett att ta emot handikappade, detta med tanke på firmans inriktning. 70 procent av alla varor lagras dessutom i bottenplanet. En hiss skulle alltså inte fylla någon funktion.

Byggnadsnämnden anser emellertid att hiss skall finnas, den må användas eller ej, därför beviljas inte dispens.

 

Kvarteret Måsen på Saltängen

ÖF 81.09.24

Här byggs för industri. Men orkar någon hyra…

Det finns behov av lokaler och det är viktigt att ha god beredskap, säger näringslivskonsult Sören Olsson. Men 300 kr pr kvm i kallhyra är dyrt, tycker de företagare som nu funderar på att hyra i kv Måsen på Saltängen. Samtidigt har många framtidstro och det gör att de är intresserade. Ytan i husen är totalt 1500 kvm. Där räknar Olsson med att det ska få plats sex– åtta företag. Fyra miljoner kommer det att kosta kommunen att uppföra industri-och hantverkshusen.

 

Kvarteret Kabeln

1983

Kv. Kabeln inviges

Gatukontorets serviceanläggning med verkstad – förråd – transportcentral

Om- och tillbyggnad 1981- 83. Arkitekt: Hans Gade Arkitektkontor AB

Byggnadsyta 6.200 kvm. Total kostnad 22.9 milj kr.

 

 

Profila

image016

NT 72.03.07

Bara tre personer ville ej flytta med Alfa-Laval till Norrköping

Billigare tomtanskaffning och närheten till hamnen var två starka argument när Stockholmsföretaget Profila bestämde sig för att flytta ut verksamheten till Norrköping. Profila som imgår i Alfa Laval- koncernen sysslar med import och försäljning av verkstadsmaskiner från Ryssland. Nya lokalerna byggs nu i Kråkvilan i Norrköping och beräknas vara klara i juli.

Sammanlagt berörs 20-talet personer av flyttningen.

 

Norrköpings flygplats

Kommuninfo 6303

Nya stationshuset och Travelairs byggnader:

Nu flyger vi från Norrköping

Den 1 april blir ett märkligt dato i Norrköpings kommunikationshistoria. Då invigs den nya flyglinjen som ger oss direkt förbindelse med det internationella flygnätet. Mycket glädjande att samarbetet mellan SAS och Norrköpings stad nu resulterat i denna nya kommunikationsled.

Vi kommer alltså närmare Danmark och Finland. Det innebär att man kan göra weekendtripper till våra nordiska grannländer.

Mycket glädjande att linjen kommer till just inför utställningen. Stadens förstklassiga och centralt belägna flygfält med de 1.700 meter långa betongbanorna gav förutsättningen till Norrköpings inlemmande i den stora flygtrafiken.

 

NT  630628

Fullmäktiges våravslutning

360.000 kr fick fastighetsnämnden för att på Kungsängen uppföra en hangar med kontors- verkstads - och lagerbyggnad. Hangaren skall sedan uthyras till Travelair Scandinavia AB som därvid flyttar sin försäljning av amerikanska flygplan till Norrköping

 

NT 691014

Travelair byggs ut omgående

Drätselkammaren tillstyrkte på måndagen om- och tillbyggnad av den hangar- kontors- lager- och verkstadsbyggnad som Travelair Scandinavia AB hyr på Kungsängens flygplats. Man föreslår stadsfullmäktige att 408.000 kr ställs till Centrala byggnadskommitténs förfogande för ändamålet.

Enligt länsarbetsnämnden bör arbetet med utbyggnaden komma igång redan under oktober månad.

Med Travelair har Norrköpings stad ett hyresavtal så uppgjort, att en del av det årliga beloppet skall anses utgöra amortering på fastigheten. Travelair äger att närsomhelst under hyrestiden förvärva byggnaden för en köpeskilling som motsvarar minst det belopp som inte avskrivits av stadens beräknade kostnader.

 

Henry Ståhl Byggnads AB

NT 72.04.07

Ingelstaområdet växer.

På Norrköpings norra industriområde pågår en ständig utbyggnad. Byggnads AB Henry Ståhl har uppfört ett industrihus som är i det närmaste färdigt. För genomfartstrafiken är det kanske L.M.Ericssons vackert utformade tillbyggnad som faller  ögonen.

 

Palace

NT 75.01.22

Palace byggs ut i två våningar. Klart till i vår

Restaurang Palace i Norrköping skall byggas till och den lösning man kommit fram till ger restaurangen bättre utrymme i båda de våningsplan där lokalerna är inrymda. Arkitekt SAR Hans Gade har svarat för utformningen av tillbyggnaden som utöver att den ger restaurangen drygt 215 kvadratmeter bättre utrymme också kommer att innebära en intressantare fasad mot Motala Ström.Den nuvarande, ganska tunga fasaden kommer att lättas upp med en tillbyggnad i lättare stålkonstruktion.
Det blir en ganska genomgripande ändring av lokalerna, säger direktör Lennart Polhammar.Den större ytan ger plats för ytterligare 150-200 gäster, men framförallt får vi större utrymme för dansgolvet i såväl nattklubben som matsalen, något som vi länge önskat. Jag tror att övervåningen med fin utsikt över Strömmen mot Oscar Fredriks bro kommer att bli tilltalande för våra gäster, säger Polhammar.
Tillbyggnaden har kostnadsberäknats till 1,5 miljoner kr.

 

 

Pumpstation i Norrköpings hamn

image051

Bild 19: Pumpstation Norrköping  foto 1971, Proj 1966

 

image087

Bild 20: Pumpstation Norrköping  foto 1971, Proj 1966

 

image089

Bild 21: Utdrag ur ”Miljöer och hus i Norrköpings innerstad”: Kulturmiljökommittén 1973

 

ÖF 68.04.02

Litet pumphus räddar Bråviksbaden

Folkbladet Östgöten presenterar idag hur det skall gå till att ansluta stadsdelar med 50.000 människor till stadens reningsverk. Det är södra och östra stadsdelarna som främst svarar för föroreningen, och fördärvar Strömmens och Bråvikens badvatten. De andra stadsdelarna är redan anslutna.

Ny slask för 80.000 invånare byggs

En ledningsbro skall byggas över Strömmen i samband med att Hamnbron om- och tillbyggs. Genom denna får staden möjlighet att äntligen ordna avloppsreningen till nära 100 procent.

För att få upp avloppsvattnet i samma höjdnivå som ledningsbron måste ett pumphus byggas på södra hamnplanet. Där ledes in avloppsledningar från olika stadsdelar. Från ledningsnivån i gatorna föres vattnet upp i pumpstationen och tryckes ut i ledningarna över Strömmen. Arbetet beräknas kosta 2,7 miljoner kr.

 

ÖF 71.11.16
Avlopp i fin förpackning
En snygg inramning tycker många att avloppet fått i nybyggda pumpstationen på södra sidan vid Hamnbron. Inom glaserade väggplattor och koppartak jobbar tre stora avloppsskruvar med att trycka upp avlopp till ledningar över Strömmen.
Många undrar vad det är för bygge och vad som pågår därinne. Här ger vi lite klarhet i vad som sker i det av arkitekt Hans Gade ritade huset med hjälp av siffror från civilingenjör Åke Haglund på gatukontoret:
Utom stadsdelarna söder om Strömmen går Lindös avlopp in i huset. Tre väldiga skruvar i längden 10,25 meter och 1,6 meter i diameter pumpar upp avloppsslammet med en kapacitet av ca 600 liter per sekund och skruv. Skruvarna gör vardera 37 varv i minuten. Avloppsslammet skickas sedan i två ledningar om vardera 800 mm i diameter över Strömmen i Hamnbrons ledningsbro. Därifrån till reningsverket som också håller på att byggas ut för högre kapacitet och reningsgrad. En finess är att väggarna i pumpstationen är monterbara för att de stora skruvarna skall kunna lyftas ut om så skulle behövas.

 

Norrköpings Hamn och Stuveri AB

image121 

Bild 22: Stuveribolaget – Norrköping, foto 1971, proj 1967

 

ASG

Smålandsbygdens Tidning 76.05.07

Centrala läget gör Jönköping till knutpunkt för transporter

Nyligen ha ASG öppnat en av landets mest omfattande lagerterminaler ute på flygfältsområdet. Den väldiga terminalbyggnaden omfattar inte mindre än 20.000 kvm lageryta. ASG-terminalen har dragit en produktionskostnad på 14 milj kr.

Arkitekt Hans Gade Arkitektkontor AB Norrköping


 


::Topp::

Back     File: Hans_proj_swe_3.htm

Created: 14 December 2001  Last update :23 December 2009