Hans Gade Arkitekt M.A.A. – S.A.R. Svenska
Anläggningar del 1 |
||||
::Back:: |
||||
::Projektöversikt:: |
::Danmark:: |
|||
|
||||
|
|
|
||
|
||||
|
||||
Pumphuset,
Norrköpings gatukontor |
||||
|
|
|||
|
||||
Bild 1: 1971 |
||||
Bild 2: 1974 |
||||
Bild 3: 1974 |
||||
Bild 4: foto 1972 |
||||
Bild 5: Matsalen foto 1971 |
||||
Bild 6: Takstolar foto 1971 |
||||
Bild 7: Portvakt och kontor, foto 1972 |
||||
Bild 8: Produktionshall, foto 1972 |
||||
ÖF 71.03.27 Glad nyhet
för Norrköping: LM ska
bygga ut på Ingelsta LM Ericsson i Norrköping har blivit stans största fabriker i fråga om
antalet anställda. Nu jobbar i runt tal 2.000 där. Företaget kommer att expandera
ytterligare. I dagarna ska man starta ett nytt fabriksbygge (etapp 2) på
Ingelsta där det blir mer än en fördubbling av lokalytan, investeringen
kostar åtta – tio miljoner kronor. 1000
personer skall arbeta i LM:s nybygge på Ingelsta Inom några dagar börjar en utbyggnad av fabrik och administrationslokaler
på ca 7500 kvm. Den nya fabriken och den ursprungligen av Wennergrenkoncernen
byggda Ingelstafabriken kommer att omfatta totalt ca 12.500 kvm.(Etapp 1 som
stod klar 1959 övertogs 1964 av LM Ericssons från Gyllings). |
||||
NT 71.03.27 LM störst.
Högmodern utbyggnad av fabriken i Ingelsta
I mars 1972 beräknas bygget
vara klart för inflyttning.Byggnaden är ritad av arkitekt SAR Hans Gade. |
||||
NT 72.10.28 Förbättrad arbetsmiljö
för 750 anställda . LME i Norrköping har byggt ut för 9 milj |
||||
ÖF 72.10.28 LME-utbyggnad
klar. Tre gånger så stor yta i nya Ingelstafabriken (etapp 2) Byggnadstidningen 74.07 Skräddarsydd
fabrik för tillverkning av mönsterkort
(etapp 3) Som ett led i Telefonaktiebolaget LM Ericssons expansiva utveckling då
det gäller tillverkning av mönsterkort, som är viktiga enheter i företagets
nya telefonsystem, har mönsterkortsfabriken i Ingelsta industriområde i
Norrköping byggts ut med en tredje etapp. Slutbesiktning skall ske den 28
februari, därefter kan specialutrustningen installeras. Byggstarten skedde i
juli 1973. Tillbyggnaden har en
våningsyta på 5.860 kvm fördelat på två plan och en volym på 30.000 kbm.
Entrepenadsumman inklusive installationer belöper sig på 6.5 miljoner kronor. I LM Ericssons nya telefonisystem ingår elektronik i allt större
utsträckning. Mönsterkort, dvs plattor där de elektroniska komponenterna
monteras och där ledningsmönstret finns utetsat i kopparfolie, hör till de
viktigaste byggenheterna i ett sådant system. |
||||
ÖF 75.01.20 150 nya
arbeten när LME bygger ut i Norrköping (etapp 4) En utbyggnad av fabriken på 4.000 kvm för produktion av tryckta kretsar beräknas
stå klar att tas i bruk i mitten av 1976. Utbyggnaden är kostnadsberäknad
till 11 milj. kronor. Den är en del i LME.s investeringsplaner för Sverige,
till vilka man fått regeringens tillstånd att använda investeringsfonderna. Utbyggnaden i Ingelsta hänger samman med övergången till datorstyrda
telefonstationer. Detta är en sektor som expanderar kraftigt, s.k. tryckta
kretsar är en av komponenterna i dessa stationer. De arbetsuppgifter som är
aktuella är mekanisk bearbetning, fototeknik, ytbehandling, screentryck
och kontroll. Idagens läge har Ingelstafabriken en yta på 20.000kvm. |
||||
NT 81.12.05 LM:s
mönsterkortfabrik byggs ut för 40 milj kr Mönsterkortfabriken
byggs ut. LM Ericsson satsar i Norrköping (etapp 5) Mönsterkortfabriken, som är en viktig länk i LM Ericssons elektroniska
produktion, byggdes 1974. Genombrottet för bolagets telefonstationer – AXE–
kom i och med att systemet såldes till Saudiarabien i slutet av sjuttiotalet.
Sedan har det bara rullat vidare – idag har över trettio länder valt AXE. Som
mönsterkortfabriken ser ut idag är den en av de allra största i Europa. Det
här året tillverkas vid Ingelsta mer än 100.000 kvm mönsterkort. |
||||
ÖF 81.12.05 LM bygger ut.
Räddar jobb
LM Ericsson bygger ut mönsterkortsfabriken på Ingelsta. I går
beslutade företagets styrelse godkänna investeringen. Den ger inte några nya
arbetstillfällen men väl en tryggad arbetssituation för den nuvarande
personalen. Drygt 40 miljoner kostar den här utbyggnaden som sammanlagt blir
på 8000 kvm i två plan. Ingelstafabriken sysselsätter idag omkring 1100
människor varav 950 i verkstäderna. Dessa tillverkar två huvudprodukter:
Mönsterkort som är grunden för det elektroniska systembyggandet. Kretskort
som mönsterkorten förvandlas till när de förses med mängder av elektroniska
finesser. 400 av arbetarna sysselsätts i mönsterkortfabriken. Redan 1976 var allt klart för
en utbyggnad. Då sa bolagsstyrelsen nej eftersom det började bli akuta
problem med sysselsättningen på andra LM-fabriker. Byggstart blir det i mars nästa år och på hösten 1983 ska det hela vara klart. |
||||
ÖF 84.10.16 Om
Ericsson-koncernen väljer Norrköping: Ny fabrik
på Ingelsta ger 100 jobb (etapp 6) Ericsson-koncernen funderar på att bygga en ny mönsterkortfabrik på åkern
utanför Ingelstafabriken. Men det är inte alldeles säkert att fabriken hamnar
i Norrköping. Av handelspolitiska skäl kan de 100 jobben lika gärna gå till
något land som Ericsson får en stor order av. Koncernen ligger i vänteläge,
säger chefen. Ericsson startar tillverkning av mönsterkort i flera länder.
Det är ont om mönsterkort i dagens överhettade konjunktur. Ansökan om koncession för att bygga har sedan lång tid legat hos länsstyrelsens
naturvårdsenhet. Ericsson är en ytbehandlingsindustri med vatten i processan
och underkastad prövning av miljömyndigheterna. Processen sker dock i slutna
system där både kopparn och vattnet återvinnes. En del av den återvunna
kopparn används som spårämne i konstgödning. 80 procent av vattnet används
flera gånger. |
||||
NT 84 Ericsson
störst i Norrköping. Nybygge ger 100 nya jobb
Ericssons styrelse har beslutat om ytterligare en utbyggnad av
Ingelstafabriken i Norrköping. Det är en anläggning för tillverkning av
mönsterkort, som betyder ca 100 nya jobb under 1986. Så sent som i oktober förra året
kördes en ny mönsterkortfabrik igång på Ingelsta. Behovet av mönsterkort inom
koncernen ökar kraftigt, vilket gör det nödvändigt med ännu en anläggning. Ericsson har nu över 2.000 anställda i Norrköping och är klart största
privata arbetsgivaren. Över 400 personer har nyanställts under 1984. Den nya mönsterkortfabriken är ett projekt som beräknas kosta 135
miljoner kronor. |
||||
Bild 10: Candor Norrköping foto 1971, Proj 1964 |
||||
Bild 11: Candor Norrköping foto 1971, Proj 1964 |
||||
Bild 12: Candor Norrköping foto NT 1971, Proj 1964 |
||||
Bild 13: Candor Norrköping foto 1971, Proj 1964 |
||||
Resultat av energisk lokalisering |
||||
NT 65.02.17 Stort
Stockholmsföretag flyttar till Stockholm vid årsskiftet
Ett
ganska stort och förnämligt företag har myndigheterna i Norrköping lyckats
”värva” till staden. Det är Kemiska AB Candor från Vårby utanför Stockholm
med omkring 50 anställda. Över hälften av personalen väntas flytta med, de
flesta är tjänstemän. Företaget har behov av ett 30-tal lägenheter, villor
och radhus i Norrköping. Byggarbetena
startar omedelbart. Ritningarna, som gjorts av arkitekt Hans Gade, ligger
redan klara. |
||||
ÖF 66.09.24 Landshövdingen
invigde Candor
Candor är ett särskilt optimistiskt ex. i en
som landshövdingen avslöjade negativ utveckling i staden mot vilken bl.a.
borgmästare Lutteman lovades hjälp med att vända strömmen. Nu har
Norrköpinsarkitekten Hans Gade ritat ett kontors- och fabrikshus som man kan
växa i. Och åt det gladde sig fastighetsdirektör Knut Leijonhufvud och
föreståndare Yngve Hedlund, som varit med att dra hit Candor. Avdelningschef
Herbert |
||||
NT 66.09.24 Candors
Norrköpingsfabrik invigd. Resultat
av energisk lokalisering Med kommunalrådstal och invigning av landshövdingen fick Norrköping officiellt
en ny industri på fredagen, en direkt följd av en energiskt driven
lokaliseringspolitik. Fabriksbyggnaden
är ett elementbygge och projekteringstiden uppgick till 11 månader. Kostnaden
för bygget, som fått en tilltalande utformning av arkitekt SAR Hans Gade,
uppgår till 2,7 miljoner kronor. Fabrikationslokalerna omfattar en yta på
1.500 kvm och dessutom finns kontorslokaler i två våningar på 1.100 kvm. Arbetsområdet
innefattar såväl galvaniska och kemiska ytbehandlingsmetoder som
lackeringsmetoder. Man har eget forskningsarbete inom förnicklingsområdet och
man har ett eget patentsökt nickelsystem. Företagets
ledare trodde att man skulle trivas i Norrköping. De anställda har inte
hoppat av utan till nära 100 % flyttat med. Läget vid
E4, järnvägsförbindelserna, flyget, stadens skolor för utbildning av de
anställdas barn, allt var saker som talade för Norrköping. Stadsteatern vägde
också ner vågskålen för Norrköping. |
||||
ÖF 69.08.28 Candor bygger ut – 30
nyanställs Kemiska
AB Candor i Norrköping står inför en stor utvidgning av sin verksamhet.
Företaget har förvärvat mark i anslutning till sin anläggning vid
Ståthögavägen. Man skall i höst börja bygga en lokal i storleksordningen
3.500 kvm. Den kraftigt utökade verksamhet som planeras fordrar en
personalökning på mellan 30 och 35 personer. Candor etablerade sig för några år sedan i Norrköping i en industribyggnad som uppfördes i Kommunala fastighetsaktiebolagets regi. Denna fastighet försåldes sedan till bolaget. |
||||
Bild 14: Kores på Händelö, foto1971, proj 1968 |
||||
Bild 15:
Kores på Händelö, foto1971, proj 1968 |
||||
Bild 16:
Kores på Händelö, foto1971, proj 1968 |
||||
|
||||
ÖF 69.02.13 Bitterheten stor i Norrköping idag.
AMS stoppar industrihus
Vinterjobb för 75 sprack: Staden missade
anser AMS
Förlorar Norrköping nylokaliserat
företag? Norrköpings
stad anses ha spelat bort ett par viktiga beredskapsjobb , som skulle gett
arbete åt 50-75 man nu i vinter. AMS avslog igångsättning av dem på onsdagen. Staden
missade igångsättningen i höstas, säger avdelningschef Bertil Rehnberg i
arbetsmarknadsstyrelsen! Vi har inte spillt en minut i onödan, säger
kommunalrådet Åke Jönsson om AMS ödesdigra onsdagsbeslut.! Att vi inte kom
igång beror på andra AMS-beslut. De beslut, som vi och de företag vi skall
bygga och hyra ut till väntade på, gällde viktiga lån. |
||||
NT 69.02.14 Nej från AMS till Norrköping äventyrar
lokaliseringssträvan
|
||||
ÖF 69.02.15 AMS-stoppet hotar Kores
flyttning till Norrköping Misstag bakom AMS-besked?
Kores
hamnar i stora svårigheter, understryker vd i företaget Urban Harting, om
inte utvecklingen sker planenligt. AMS har
officiellt bekräftat att man beslutat stoppa projektet. Ännu har dock varken
staden eller Kores sett något skriftligt besked. Harting
säger att att projekteringsarbetet för fabriksbyggnaden gick för högtryck,
sedan man fått förhandsbeskeden av AMS i höstas om både beredskapsarbetet och
lokaliseringslånen. Man har inte väntat på något i onödan, hävdar han. |
||||
ÖF 69.02.19 Olsson ändrade
AMS-beslutet Start på Händelö i mars
|
||||
NT 69.02.19 Byggen skall ej stoppas
Industribyggena
på Händelö kommer inte att stoppas. Förhandlingar med arbetsmarknadsstyrelsen under tisdagen blev
positiva. Kommunalrådet Åke Jönsson, Norrköping besökte då generaldirektör
Bertil Olsson i AMS. |
||||
NT 69.02.20 Byggstart på Händelö i
mars. Industrierna blir klara till jul |
||||
ÖF 69.03.31 Miljövänlig
industriby byggs bland ekar och gröna kullar
Industribyn
skall smälta in mellan ekbevuxna kullar och gröna ängar. |
||||
NT 69.04.02 Händelö-industrihus klara i höst
Totalt
rör sig investeringarna på Händelö om 15 miljoner kr. |
||||
’Spiralen’ 69
Nya Händelö-industrier
AB Kores anläggning omfattar ca 4.000 kvm, varav 330 kvm är kontor. AB
Kores tillverkar och säljer genomkriftssystem till blankettindustrin samt
kontorsmaterial. I full drift kommer att sysselsättas ca 60 personer. Den
totala investeringen uppgår till 8.1 miljoner kronor. AMA-produkters byggnad är på 2.700 kvm, varav 300 kvm kontorsutrymmen.
AMA-produkter tillverkar hävstångssmörjsprutor, pneumatiska pumpar,
kopplingar för hydraulik. Antalet anställda ca 50 |
||||
|
||||
Härovan
visar vi en perspektivskiss av det område på Händelö, där två
Stockholmsindustrier kommer att etablera sig. Arkitekt SAR Hans Gade har
svarat för ritningarna. Närmast ligger det största, som uppföres för AB Kores,
och längst till höger den byggnad som är avsedd för AMA-produkter AB. |
||||
Bild 9: AMA på Händelö foto1971, proj 1968 |
||||
|
||||
(Tidningsurklipp april 1969) AMA-produkters byggnad är på 2.700 kvm, varav 300 kvm
kontorsutrymmen. AMA-produkter tillverkar hävstångssmörjsprutor, pneumatiska
pumpar, kopplingar för hydraulik. Antalet anställda ca 50 |
||||
Bild 17: Otto Bock Scandinavia foto 1981, proj 1979 |
||||
Bild 18: Otto Bock Scandinavia foto 1981 |
||||
1981 Slipper inte
installera våningshiss
Otto Bock
Skandinaviska AB som marknadsför proteser och ortopediska apparater, har
byggt industri med kontor och lager i kvarteret Kopparen på Ingelstaområdet.
Vid slutbesiktning konstaterades att den på byggnadslovsritningen upptagna
hissen inte kommit till utförande. Företaget har nu sökt dispens. Byggnaden
som företaget uppfört är i två våningar och lagerlokalen i övre planet
betraktades vid byggnadslovsprövningen som arbetslokal. I sådana fall skall
hiss finnas. Företaget
å sin sida hade redan vid byggnadslovsansökan framhållit att anställning av
handikappad på lagret var olämpligt. Om en handikappad anställdes skulle
detta ske inom administrationen eller i ortopediska verkstaden i bottenplanet
som var väl förberett att ta emot handikappade, detta med tanke på firmans
inriktning. 70 procent av alla varor lagras dessutom i bottenplanet. En hiss
skulle alltså inte fylla någon funktion. Byggnadsnämnden
anser emellertid att hiss skall finnas, den må användas eller ej, därför
beviljas inte dispens. |
||||
ÖF 81.09.24 Här byggs för
industri. Men orkar någon hyra…
Det finns
behov av lokaler och det är viktigt att ha god beredskap, säger
näringslivskonsult Sören Olsson. Men 300 kr pr kvm i kallhyra är dyrt, tycker
de företagare som nu funderar på att hyra i kv Måsen på Saltängen. Samtidigt
har många framtidstro och det gör att de är intresserade. Ytan i husen är
totalt 1500 kvm. Där räknar Olsson med att det ska få plats sex– åtta
företag. Fyra miljoner kommer det att kosta kommunen att uppföra industri-och
hantverkshusen. |
||||
1983 Kv. Kabeln inviges
Gatukontorets
serviceanläggning med verkstad – förråd – transportcentral Om- och
tillbyggnad 1981- 83. Arkitekt: Hans Gade Arkitektkontor AB Byggnadsyta
6.200 kvm. Total kostnad 22.9 milj kr. |
||||
|
||||
|
||||
NT 72.03.07 Bara tre
personer ville ej flytta med Alfa-Laval till Norrköping
Billigare
tomtanskaffning och närheten till hamnen var två starka argument när
Stockholmsföretaget Profila bestämde sig för att flytta ut verksamheten till
Norrköping. Profila som imgår i Alfa Laval- koncernen sysslar med import och
försäljning av verkstadsmaskiner från Ryssland. Nya lokalerna byggs nu i
Kråkvilan i Norrköping och beräknas vara klara i juli. Sammanlagt
berörs 20-talet personer av flyttningen. |
||||
Nya stationshuset och Travelairs byggnader: |
||||
Nu flyger vi
från Norrköping
Den 1
april blir ett märkligt dato i Norrköpings kommunikationshistoria. Då invigs
den nya flyglinjen som ger oss direkt förbindelse med det internationella
flygnätet. Mycket glädjande att samarbetet mellan SAS och Norrköpings stad nu
resulterat i denna nya kommunikationsled. Vi kommer
alltså närmare Danmark och Finland. Det innebär att man kan göra
weekendtripper till våra nordiska grannländer. Mycket
glädjande att linjen kommer till just inför utställningen. Stadens förstklassiga
och centralt belägna flygfält med de 1.700 meter långa betongbanorna gav
förutsättningen till Norrköpings inlemmande i den stora flygtrafiken. NT 630628 Fullmäktiges
våravslutning
360.000
kr fick fastighetsnämnden för att på Kungsängen uppföra en hangar med
kontors- verkstads - och lagerbyggnad. Hangaren skall sedan uthyras till
Travelair Scandinavia AB som därvid flyttar sin försäljning av amerikanska
flygplan till Norrköping NT 691014 Travelair byggs ut
omgående Drätselkammaren
tillstyrkte på måndagen om- och tillbyggnad av den hangar- kontors- lager-
och verkstadsbyggnad som Travelair Scandinavia AB hyr på Kungsängens
flygplats. Man föreslår stadsfullmäktige att 408.000 kr ställs till Centrala
byggnadskommitténs förfogande för ändamålet. Enligt länsarbetsnämnden
bör arbetet med utbyggnaden komma igång redan under oktober månad. Med
Travelair har Norrköpings stad ett hyresavtal så uppgjort, att en del av det
årliga beloppet skall anses utgöra amortering på fastigheten. Travelair äger
att närsomhelst under hyrestiden förvärva byggnaden för en köpeskilling som
motsvarar minst det belopp som inte avskrivits av stadens beräknade
kostnader. |
||||
Henry Ståhl Byggnads AB |
||||
NT 72.04.07 Ingelstaområdet
växer.
På Norrköpings
norra industriområde pågår en ständig utbyggnad. Byggnads AB Henry Ståhl har
uppfört ett industrihus som är i det närmaste färdigt. För genomfartstrafiken
är det kanske L.M.Ericssons vackert utformade tillbyggnad som faller
ögonen. |
||||
NT 75.01.22 Palace byggs
ut i två våningar. Klart till i vår
Restaurang Palace i Norrköping skall byggas
till och den lösning man kommit fram till ger restaurangen bättre utrymme i båda
de våningsplan där lokalerna är inrymda. Arkitekt SAR Hans Gade har svarat
för utformningen av tillbyggnaden som utöver att den ger restaurangen drygt
215 kvadratmeter bättre utrymme också kommer att innebära en intressantare
fasad mot Motala Ström.Den nuvarande, ganska tunga fasaden kommer att lättas
upp med en tillbyggnad i lättare stålkonstruktion.
|
||||
|
||||
Bild 19: Pumpstation Norrköping foto 1971, Proj 1966 |
||||
Bild 20: Pumpstation Norrköping foto 1971, Proj 1966 |
||||
Bild 21: Utdrag ur ”Miljöer och hus i
Norrköpings innerstad”: Kulturmiljökommittén 1973 |
||||
ÖF 68.04.02 Litet pumphus räddar Bråviksbaden
Folkbladet
Östgöten presenterar idag hur det skall gå till att ansluta stadsdelar med
50.000 människor till stadens reningsverk. Det är södra och östra
stadsdelarna som främst svarar för föroreningen, och fördärvar Strömmens och
Bråvikens badvatten. De andra stadsdelarna är redan anslutna. Ny slask för 80.000 invånare byggs
En
ledningsbro skall byggas över Strömmen i samband med att Hamnbron om- och
tillbyggs. Genom denna får staden möjlighet att äntligen ordna
avloppsreningen till nära 100 procent. För att
få upp avloppsvattnet i samma höjdnivå som ledningsbron måste ett pumphus
byggas på södra hamnplanet. Där ledes in avloppsledningar från olika
stadsdelar. Från ledningsnivån i gatorna föres vattnet upp i pumpstationen
och tryckes ut i ledningarna över Strömmen. Arbetet beräknas kosta 2,7
miljoner kr. |
||||
ÖF 71.11.16 |
||||
Bild 22: Stuveribolaget – Norrköping, foto 1971,
proj 1967 |
||||
Smålandsbygdens
Tidning 76.05.07 Centrala
läget gör Jönköping till knutpunkt för transporter
Nyligen ha ASG öppnat en av landets mest omfattande lagerterminaler
ute på flygfältsområdet. Den väldiga terminalbyggnaden omfattar inte mindre
än 20.000 kvm lageryta. ASG-terminalen har dragit en produktionskostnad på 14
milj kr. Arkitekt Hans Gade Arkitektkontor AB Norrköping |
||||
|
||||
::Topp:: |
||||
Back File: Hans_proj_swe_3.htm Created: 14 December 2001 Last
update :23 December 2009 |
||||