Herbert (Butt) Sundström

(f. 1890 i Stockholm, d. 1941 i New Westminster, Canada)

Köpman

Herberts Sundström emigrerar till Canada.
Utdrag av brev från Herbert ur "Amerikabreven 1920-1932".

Utgiven 2001 på förlaget Atremi av Vera Gade

[Brevhuvud]
Hotel Anglais (Eda Olsson)
P.S.Rekommendera Hotel Anglais, Malmö
till vänner och bekanta. D.S.
Malmö den 11/5 1926
Kära Far!

Först och främst får jag på det innerligaste tacka för samvaron i Stockholm, och för din stora vänlighet, at ha ordnat så bra för mig på hemmet. Vistelsen hos dig kommer att för mig stå som en fyrbåk i livet, ett oförgätligt minne, en fast punkt, på vilken jag kan blicka tillbaka med tacksamhet och glädje.
Det var med särskild glädje, jag iakttog, att dina själsförmögenheter fortfarande äro spänstiga, att det ännu är samma “sprätt på gubben”, som i forna dagar. Detta ger mig anledning hoppas, att vi ännu en gång skola träffas i livet! Detta tycker jag, jag liksom känner på mig. Därför säger jag ej nu -- på tröskeln till fäderneslandet -- “adjö”, utan “på återseende”!
Har just nu talat med vår agent igen, och har han från liniens kontor i Köpenhamn fått order om, att vi skola hålla oss resfärdiga för att gå med Köpenhamnsbåten kl.3 i e.m. Det är visserligen en del besvärligheter med båtens avgång från Esbjerg, i det de danska sjömännen sympatistrejka, men vederbörande äga gott hopp om, att få arbetsvillig kraft för att taga båten över till England. “Empress of Scotland” är bestämnd att avgå i ordinarie tid, så det beror blott på den danska båten. I värsta fall kan ju jag låna dem ett finger på rutten.
Här är försommaren kommen, träden stå i en skir grönska, blommor i alla Stadens rabatter, sjungande fåglar och spelande vattenfontäner. Varför också förkylningen håller på att släppa sitt järngrepp om mig. (...) jag sänder några rader från Köpenhamn, så du får veta, när jag är på väg. Med de innerligaste hälsningar till Eder alla både stora o. små! Framför min vördnad till fröken Alstermark och min hälsning till gubbarna! Din tillgivne son
Herbert
Då jag kom till agenten erhöll jag två rek. brev från liniens generalagent i Oslo, vilken jag förut tillskrivit, så nu är jag ganska “laddad”:



Canadian Pacific Railway Comany.
(COPY)
Oslo 2 Maj 1926.
Mr. Langkron Industrial Agent.
Vancouver B.C.
Dear Sir:--
This will serve to introduce to you Mr Herbert Sundström of
Malmö, Sweden, who is going to Canada to settle. Mr. Sundström is an experienced Forester and Lumber man, and is desirous of obtaining employment in the lumber trade. He comes prepared to accept any ordinary employment, and I trust that you will see your way clear to introduce him to firms, who may need his services.
Anything that you may do for Mr Sundstrom will be appreciated.
Faithfully yours    Peter Myrvold

Canadian Pacific Linien. -- Malmö--Amerika.
UTVANDRAREKONTRAKT N:R 96134
emellan J.H.W.Kullander i Stockholm af Kungl.Kommerskollegium antagen utvandrare-agent samt nedan antecknade utvandrare.
Jag J.H.W.Kullander förbinder mig härigenom att, på sätt här nedan närmare omförmäles, från Malmö till Vancouver B.C. i Nordamerika befordra nedan antecknade utvandrare emot en redan erlagd och härmed kvitterad betalning af Kronor 596:-- däruti jämväl äro inberäknade de vid landstigningen i Amerika möjligen förekommande avgifter af allmän beskaffenhet.
Resan sker från Malmö den 11 maj med ångfartyg eller ångfärja och järnväg 3:dje klass först till Köpenhamn i Danmark, därifrån inom 24 timmar efter slutad tullexpedition med ångfartyg å mellandäcks-plats till Hull eller annan hamn på ostkusten i England
eller med järnväg å 3:dje klass till Esbjerg i Danmark, därifrån inom 24 timmar efter ankomsten dit med ångfartyg å mellandäcksplats till Harwich eller annan hamn på ostkusten i England
, och därifrån inom 24 timmar efter slutad tullexpedition med järnväg å 3:dje klass till Liverpool i England, och därifrån inom 12 dagar efter utvandrarens ankomst dit med oceanfartyg å mellandäcks plats omedelbart till Quebec i Nordamerika.
Därifrån befordras utvandraren genast efter slutad tullexpedition och öfriga formaliteter med järnväg å 3:dje klass till Vancouver B.C. Canada.
För ovannämnda avgift erhåller utvandraren jämväl god och tillräcklig kost och vård från Malmö samt logis under uppehållen å mellanstationerna, allt till landstigningsplatsen i Amerika.
Dessutom befordras och vårdas ända fram till bestämmelseorten resgods fritt till 260 kubikdecimeters utrymme å ångfartyg och till 65 kilos vikt å järnväg åt utvandrare öfver 12 år (...)
Anser sig utvandraren äga anledning till klagan däröfver, att han icke åtnjutit den rätt och de förmåner, som på grund af detta kontrakt bort honom tillkomma, skall han för erhållande av en godtgörelse, hvartill fog må förefinna, skyndsamt göra anmälan hos närmaste svenske konsul.
Skulle utvandraren vid ankomsten till Nordamerika af vederbörande myndighet därstädes förbjudas att dit invandra, och kan det icke ådagaläggas, att detta förbud är föranledt af förhållanden, som inträffat först efter det detta kontrakt upprättats, förbinder jag mig härigennom att återgälda utvandraren betalningen för bortresan samt att på min bekostnad ombesörja hans återresa till Malmö tillika med hans underhåll till dess han dit återkommer samt befordran och vård af hans medförda resgods.
Härjämte förbinder jag mig att, om sådant från utvandrarens sida påkallas, låta alla tvister om tydningen af detta kontrakt och utvandrarens rätt till ersättning afgöras af fem gode män, af hvilka utvandraren utser två, jag, eller, i fall af tredska, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län i Sverige, två, samt sistnämnda myndighet den femte.
Godkännes såsom upprättad i öfverensstämmelse med kgl. förordn. den 4 juni 1884 och kgl. kung. d. 28 sept. 1893; betygar Malmö i poliskammaren d. 11/5 1926
D.Bergström               Herbert Sundström
/Passagerarens namnteckning

Utvandrarens namn och yrke eller titel -- ålder --hemortskommun och -län.
Gustaf Herbert Wilh. Sundström -- 36 -- Riseberga Kristianstads län



Malmö den 11 Maj 1926 -- J.H.W.Kullander
genom Adolf Krofall [?]


Ombord på S/S Minnedosa 27/5 1926.
Kära Far!

Ja, nu äro vi snart i Amerika. Vi se New Foundlands snötäckta höjder redan. I dag är nordlig vind och full vinter på däck. Men vi hava en härlig Lounge att vistas i, så klimatet inverkar ej menligt. Då jag skriver detta är här mysik och song, samt alla bord besatta av kort- och schackspelande passagerare. Detta är idag.
De föregående 3 dagarna ha vi haft gott om utrymme här uppe, ty de flesta ha varit anfäktade av sjösjuka. Från min synpunkt sett har ju ej sjögången varit något att tala om, utan jag har tvärtom njutit av den, men flertalet ha legat i sina kojor. Andra ha försökt vistas uppe, men ha visat ett märkvärdigt blekt ansikte. Då och då ha de smugit sig ut, och lagt av sin tribut åt “Neptunus” -- för att nu ej tala om dem, som varit för apatiska att ens flytta sig, utan “tributerat” gröngula saker precis där de suttit. Ja, vet du. Detta var en ny erfarenhet för mig, att folk verkligen kunna bli sjösjuka av den sjögången! Det är för mig ofattligt och förvånansvärt.
Hedvig har naturligtvis också legat i kojen alla 3 dagarna. Bara hon reste sig upp kräktes hon. Det var verkligen ett ynkeligt släkte, men nu när sjögången är över, äro de alla “malliga” igen.
Du må tro, vi haft många besvärligheter på resan. Det började ju i Malmö, där vi fingo vänta 3 dagar, då ingen båt till Köpenhamn kunde avgå. I Esbjerg fingo vi en sabla båt-balja som heter “Primula”. Där blevo vi instuvade att ligga i -- akterpiken!! De hade näml. ej tillräckligt med platser i 3dje klass hytterna, utan hade arrangerat ett slags logement där nere bland trossar och bråte. Ingen rengöring, utan endast placerat 20 kojor bredvid varandra i 2 våningar. Fy sablarna här ville jag ej ligga, utan gick till pursern och klagade. Stuva in hederliga svenskar på det viset! Skandal. Då fick jag verkligen komma in i en 3dje-klass hytt. Tur för dem och för mig. Hedvig hade redan förut erh. 1:sta klass hytt. Ja, så seglade vi! Byttan rulla och folket kräktes. Men där var verklgen rullning -- till min odelade förnöjelse!
Så kommo vi till Antwerpen på söndagkvällen, medan regnet strilade ned och allt såg dystert ut. Vi stoppade ombord till måndag morgon, då vi medfö
ljde vårt gods till Liniens kontor, och blevo där hänvisade ett skapligt hotell.
I A. var sabla billigt. Det första jag gjorde var att köpa en silkehalsduk (läcker) istället för min den där fula, du såg. Den gick på 22 fr. = ca 2:50 kr. Vad sägs! Den skulle säkert kostat sina 15 kr i Sverige. Jag köpte även 1/1 flaska 3-stjärnig Hennesy för 30 fr. Du kan själv jämföra med priserna hemma.
Vi embarkerade på “Minnedosa” den 18 kl.7 em., samt avgingo från Antwerpen på lördag kl.6 f.m. 19/5. Jag var den enda på däck av oss 7 skandinaver.(Vi äro 4 svenskar och 3 danskar, som ha haft sällskap från Köpenhamn.)-- Anlände Southampton kl.5 f.m. 20/5. Efter at ha intagit passagerare och en del last, samt 3 fullastade jernvägsvagnar post, avseglade vi kl.3 e.m. -- till Cherbourgh i Frankrike! Har du hört på tusan, och jag, som trodde, att vi skulle gå direkt från South. Anlände Cherb. kl.1 f.m. 21/5. Här var meningen , att vi blott skulle ligga en timma för uppstigning av franska passagerare, men en cylinder hade gått läck, så det togs oss ända till vid 3-tiden på e.m. innan vi kunde lätta. Under tiden hade vi fått ett stort bekymmer, som åstadkommit stort missnöje bland oss skandinaver. Saken var näml. den, att vi alla som kommit ombord i Antwerpen blivit hänvisade att vistas i främre delen av fartyget, men alla (engelsmän och andra) som stigit på i England, få bo akterut. På så sätt blevo vi hänvisade till 2 st. små sällskapsrum i fören, som rymma ca 10 personer stycket. Då antalet passagerare därframme är 400 st. Detta är en s.k. “kabinångare” näml. blott med 2 klasser: kabin- och 3dje-, men genom den stora skillnad de här ombord gjort mellan engelsmän och oss andra nationer (5 à 6) blir det 3 klasser. Engelsmännen skulle ensamma ha tillträde till det härliga akterdäcket och dito Loungen, men vi skandinaver skulle bli sammanpackade förut bland galicier, polacker, holländare, belgare, letter och tusen andra sorter. Undras då på, att vi blevo förbaskade? Jag, som genast hade blivit vår ledare, på grund av kunskapen i engelska, funderade då ut det ändamålsenliga med passerkort för oss skandinaver till aktern, varför jag tog pojkarna med mig till Chief Officer. På vältalig (?) engelska framlade jag våra anmärkningar och önskemål -- och verkligen -- han förstod så väl vår indignation -- och utskrev de önskade passen. Nu ha vi det överdådigt. Jag är säker på, att man ej kunde fått det bättre på någon svensk båt.--
Under härligt solskensväder gick så färden till -- Qweenstown på Irland, där vi togo ombord en del Irländare. Så hade vi då kört runt halva Europa för att uppsamla passagerare. I Q. lågo vi blott en timma, som väl var, ty nu hade jag hunnit bli trött på att kryssa i Kanalen.
Sedan ha vi, som jag förut skrivit, haft det gott hela tiden. I går var här biografföreställning, varvid de visade -- samma film om Canada, som jag sett i Ljungbyhed!
Vi ha det senaste dygnet gjort 408 mil. Det blir över 16 knop. Det skulle jag ej trott, om jag ej sett besticket.
Den 28/5
Nu äro vi ett gott stycke inomskärs. Gå upp i St.Lawrence-floden i morgon och ankomma till Quebec i morgon kl.11 f.m. Sedan få vi naturligtvis ett sabla jobb med förtullning och allt, innan vi gå på tåget.
Sänder härmed de hjärtligaste hälsningar till alla syskonen samt är Far innerligt hälsad av tillgivne son
Herbert
P.S. Att “krossa” Atlanten var då en riktig leksak, då man får gå och ha det så här bra. D.S.


 

Back                   Back to my Main Page


 

Created : 3 November 2001     Last update : 14 September 2004  File: ANS_2_Herbert_Canada1       Ansedel