Den högtidliga invigningen av Norrköpings stolthet, simbassängen vid Himmelstalund, har redan kommit av sig. Lördagen den 27 maj hade Fritidsnämnden tänkt sig premiärdoppet, men i sommarhettan på annandag pingst plaskade omkring 300 överlyckliga Norrköpingsbor i bassängen.

Hundratals ”spontanbadare” plumsade i bassängen, det hade varken fritidsnämnden eller polisen tänkt sig. Men när det är 25 grader i solen går inga badsugna att stoppa. Modsen var där, bikiniflickorna var där. Det blev pop och dopp hela den soliga dagen.

ÖF 75.09.23
Himmelstalundsbadet fräschas upp:
Som bekant skall den gamla ladan rivas. Den måste snabbt få en ersättningsbyggnad för att badet skall kunna fortsätta att fungera som hittills. Nya byggnaden ska, som den gamla ladan, utgöra ett bullerskydd mot E4 som nu håller på att byggas om. Detta är i sin tur bakgrunden till att gamla ladan måste rivas.
Så här skall det bli!
Den nya byggnaden blir 70 meter lång och 10 meter bred. Utom den nya ”ladan” blir det en entrébyggnad. Byggnaden kommer att innehålla olika typer av omklädningsrum. Här en finess i jämlikhetens tecken. Det skall bli skötrum på både herr- och damsidan för spädbarn. Det skall också inredas bastu.
Arkitekt Hans Gade som utfört föslaget till ersättningsbebyggelse för ladan, hoppas att det skall bli en effektiv bulleravvisning.

NT 751008
Himmelstalundsladan skall nu bli ersatt

Badet i Linghem

Bild 1: Badet i Linghem, foto 1971, proj.1968

Badet i Vikingstad

Bild 2: Bad i Vikingstad, foto 1971, proj.1969

Bild 3: Bad i Vikingstad, foto 1971, proj. 1969

Bild 4: Bad i Vikingstad, foto 1971, proj. 1969

Mjölby simbad

67.09

Pressrelease: Mjölby simbad

Stadsfullmäktige i Mjölby har nyligen beviljat ett utredningsanslag

Till en ny badanläggning som planeras bli förlagd till ett område vid Svartån i Mjölby.

Den första etappen i den planerade anläggningen skall förutom en 50-meter bassäng bestå av en servicebyggnad innehållande bl.a. omklädningsrum samt bastu, dusch och lokaler för enklare servering och kioskverksamhet..

En mindre rud bassäng med ett djup avpassat för icke simkunniga ingår även i den första etappen.

Arbetet med anläggningen är avsett att bedrivas som beredskapsarbete och man är därför tvungen att forcera detaljplaneringen.

Byggherre: Mjölby stad. Arkitekt: Sar MAA Hans Gade Norrköping

Mantorp park

Bild 5: Terminalen i Mantorp park

PRESSRELEASE augusti 1969

Mantorp Park inför pressvisningen

MK Scandia

började fundera på att bygga en hastighetsbana med internationella mått våren 1967. Frampå höstsidan blev det klart att Mantorp var platsen och man fann att markområdet nordväst om det blivande stora motorvägskorset var lämpligast.

Motorsportfältet

har en yta av drygt 700.000 kvm och i direkt anslutning till detta finns Vifolka kommuns fritidsområde på 400.000 kvm.

Finansieringen av markköpet och byggandet av banan har gått till på följande sätt: Först lånades pengar – drygt 800.000 kr – från Östergötlands Enskilda Bank. Som säkerhet intecknades marken och sedan togs kontakt med några stora, seriösa entrepenadfirmor, som gärna ville bygga en sådan här PR-givande bana. Man lämnade ut anbudshandlingar för räkning, varvid man samtidigt krävde att den blivande entreprenören skulle gå i borgen för ett amorteringslån, motsvarande byggkostnaden.

För att bygga Mantorp Park antogs AB Skånska Cementgjuteriet och ASB Vägförbättringar. Som tredje borgenär kom Svenska BP in efter att ha vunnit en hård kamp med ett annat stort oljeföretag. Ditills hade alla förhandlingar gått helt friktionsfritt, men faktum var att förhandlingarna med två stora oljeföretag, som båda ville satsa pengar i hastighetsbanan, gjorde att byggstarten försenades nära ett halvår.

Byggnationen:

Första trädet fällde Tom Trana den 8 mars 1968 och därefter fälldes och såldes skog för omkring 200.000 kr. Byggstart 18 febr. 1969, alltså mitt i vintern. Det stora snödjupet underlättade schacktningsarbetena, men hela maj månad hade man stora problem med regnet. Men så kom sommaren med stort S och räddade situationen. Vid tiden för industrisemestern hade man tagit igen den tid som förlorats. Hela arbetsstyrkan – som störst 75 man – uppsköt sin semester för att tidsschemat skulle hållas. Den 22 aug skulle allt vara färdigt.

Mantorp Park:

Namnet på banan har blivit Mantorp Park efter förslag av Joakim Bonnier, som hela tiden hjälpt till som konsult. Han ansåg att det fanns för många ”Ringar” och att en h-bana inte behöver betyda enbart buller och höga farter, utan också kan vara ett område – en park- där folk skall kunna ströva omkring på skogsstigarna och njuta av naturen. I färdigt skick är det meningen att Mantorp Park skall vara just – en park.

Skandinaviens största H-bana:

Mantorp Park kostar i runt tal 4 milj. kr att bygga. Banan har internationella mått och är med sin längd, 4.098 m, Skandinaviens största hastighetsbana. Banbredden är 10 m och därtill kommer 15 m avkörningsområde på båda sidor. Start- och målsträckan är 14 m bred och 500 m lång. Längsta raksträckan är 500 m. Den Är 23 m bred och därtill kommer 28,5 m säkerhetszon på vardera sidan. Den sträckan är också start- och landningsbana för affärsflyget. Merkostnaden för detta – 300.000 kr – bestrides av Vifolka kommun.

Banan slingrar sig mjukt fram genom terrängområdet. Banan kan karaktäriseras som snabb men svår, ”en av de tjusigaste jag känner till” säger Jo Bonnier, som också understryker att han bedömer banan som nära nog idiotsäker för såväl förare som publik. Vägräcken med två navföljare samt flätverksstängsel före och i alla kurvor borgar för detta.

Vid start/mål ligger administrationsbyggnaden

Förtsa våningen innehåller cafeteria, sekretariat, telefonväxel, omklädningsrum, bastu – och tvättrum med dusch, sjukrum, toaletter. Andra våningen: pressrum, separat intervjurum, rum för varvräknare, rum för tävlingsledning, toalettrum. Tredje våningen: utrymme för speaker, prisdomare, press- och filmfotografer.

Två terränggående brandbilar med kolsyre-snötankar har inköpts. För sjuktransporter förfogas över helikopter.

Siffror:

Vegetationsavtagning på ett område av 205.000 kvm. Massaförflyttningar totalt ca 100.000 kbm, antal stubbar ca 17.000 - som blivit underlag för publikplatser. Man har flyttat på 1500 kbm berg, dränering o.d. 6000 m, ytterstaket, publikstaket och uppfångningsstängsel 10.000 m, 2500 m vägräcken, 58.000 kvm är asfalterat. P-platser finns för minst 20.000 bilar.

Invigningen:

äger rum den 30-31 augusti. Klasserna blir Standardvagnar grupp 2 - under och över 1600 cc, Europafinalen för Formel Ve, Nordic Challenge Cup för seriesportvagnar och sportvagnsprototyper.

Stockholmaren Joakim Bonnier var den förste svensken i Formel 1. Bonnier tävlade mellan åren 1956-1971 och tog en seger i Nederländerna, Zandvoort 1959 med snabbaste varv på 1:37:2. Bara Stirling Moss var snabbare med 1,36. Samma år fick Bonnier sin bästa placering i F1-VM med en 8:e plats sammanlagt. Bonnier skrapade ihop 39 poäng.

Bonnier blev under sin tid i F1 en välkänd profil När Jackie Stewart kom in i F1-sporten startade han en organisation som krävde att arrangörerna skulle förbättra säkerheten på banorna. Bonnier var med i den organisationen och tillsammans bojkottade de vissa tävlingar. 1972 bytte Bonnier från F1-bilarna till sportvagnsracing men tyvärr så skulle det visa sig att det skulle bli hans sista år inom racingen. 1972 i Le Mans 24 H tävlingen förolyckades Joakim Bonnier.

Han kolliderade med en varvad förare och voltade över skyddsbarriären in i skogen och omkom.

Kolmårdens terrarium

ÖF 730412

Kolmårdens terrarium rymmer ett 80-tal arter

Terrariet – anläggningen med ormar och andra reptiler i olika former –

har öppnat för andra gången. Första gången det skedde var 1 maj 1971, då i provisoriska byggnader. Nu var det ett helt ombyggt terrarium som Stig Gustavsson kunde presentera och som förre borgmästaren i Norrköping, Sven Lutteman, invigde.

I de 55 olika burarna och i den ca 200 kvm stora bassängen kan terrariet redan nu erbjuda besökaren ett 80-tal arter varav ett 40-tal är giftiga och man räknar med att Kolmårdens Terrarium inom en snar framtid blir ett av världens artrikaste. Alla väldsdelar är representerade utom Australien.

Här finns bl.a. den ytterst giftiga diamantskalleormen, den egyptiska kobran, som förorsakade Cleopatras död och det enda exemplaret i en europeisk djurpark av guldkobran. Sedan 1945 har man bara lyckats fånga fem exemplar.

Vidare döljer sig bakom terrarieglasen världens snabbaste orm och därtill mycket farliga, den svarta mamban, som kan uppnå en hastighet av 30 km/tim.

Stig Gustavsson berättade att man inom kort hoppas få hem något exemplar av världens giftigaste orm, havsormen.

NT 730412

Nytt terrarium i Kolmården ett av världens artrikaste

På onsdagen invigde f d borgmästare Sven Lutteman Kolmårdens terrarium.Det tidigare provisoriet har försvunnit och ersatt av en snygg och mycket

välplanerad anläggning, som skall vara öppen hela året. 500.000 kr har om- och tillbyggnaden kostat.

Där finns 55 burar. Väl upplysta och placerade i lagom synhöjd för besökaren. Omtalas bör också att anläggningen inomhus är vackert färgsatt i grönt.

Utöver burarna finns en anläggning för krokodiler. Utom de tio krokodilerna finns också sköldpaddor av olika slag i den dammen. Till detta kommer också två frianläggningar för europeiska reptiler. Bl.a. kan besökarna titta på Europas största kungskobror. Samtliga arter av mamban, den gröna, svarta, västligt gröna samt svartsvansade finns också.

Det är arkitekt Hans Gade Norrköping som ritat anläggningen, ansvarig för den invändiga färgsättningen är Vera Gade och ansvarig byggmästare Bernt Karlsson, Norrköping.

DN 730412

Reptilerna nu samlade

Stig Gustavsson, förre brandchefen på Arlanda, miste 1965 sitt terrarium med 250 kräldjur. Nu står han åter mitt ibland 80 arter förfärliga kräldjur, bland vilka finns samtliga mambaarter, den svarta träkobran, vilken enligt uppgift endast fångats i sex exemplar de senaste trettio åren, Ett tiotal siamesiska krokodiler simmar runt i en damm som är 200 kvm stor. Sammanlagt finns nu 225 djur inom området, som ligger utanför det egntliga Kolmården. Bland dessa djur dväljs även den av Rolf Blomberg upptäckta sydamerikanska paddan.

Himmelstalundshallen

::Topp::

image007 Himmelstalund

Bild 6: Vykort av Himmelstalundshallen i Norrköping foto1977

Text: Hallen är en kombinerad is- och sporthall med läktarplats för 4300 sittande åskådare. Isen kan snabbt täckas med matta och trägolv.

Den konstfrysta bandybanan utanför hallen har läktarplats för 3000 åskådare.

Ishallsgubbar:

Arkitekt Gade informerar från vänster Enar Valund, Rune Rosenqvist och Manne Jarméus under ishalldebatten i Norrköpings rådhus 10 Jan 1975

ÖF 72.02.25

Vi vill ha en ishall

En initierad bedömare av internationell ishockey har förklarat varför ett så förträffligt gäng som Vita Hästen förlorade mot Nicolins grabbar. Norrköping saknar en ishall!

ÖF 74.02.09

Ishall och bandybana klara på samma gång

Norrköpings ishall är klar för invigning i september 1976. Samtidigt skall den konstfrysta bandybanan stå klar att användas. Allt talar nu för att ishallen bli en utsökt historia. De slutsatserna kan man dra efter att i går tillsammans med fritidsnämndens ordförande Rune Rosenqvist ha tagit del av de ritningar som framställts av Hans Gades arkitektkontor.

Ishallen placeras något längre bort än man först tänkt sig, alltså en bit bortom Mässhallarna. Placeringen har fått avgöras av markens grundförhållanden. Läget är utmärkt, tycker Hans Gade. Den torde ha alla förutsättningar att bli landets mest sedda hall med sitt läge vid E4:an. På våra studieresor har vi påfallande ofta noterat svårigheten att över huvud taget hitta till hallarna. (Magnus Höjer)

NT 74.02.09

Klart för spel i september 76

I ishallen kommer enbart att finnas sittplatser. Det blir den mest handikappvänliga ishallen som någonsin byggts i Sverige.

(Jan Thellner)

Ishall, politik och ansvar

Politiker har makt men också ansvar (Håkan Haraldson)

NT 75.0118

Ishockey- och bandyspelarna deppar

Norrköpings ishall i farozonen

Rosenqvist medger: ”Vi har fått problem”

Det är stor risk att vi måste skjuta på ishallsbygget med vidhängande bandybana. Ännu kan vi inte riktigt överblicka den ekonomiska sidan, men däremot vet vi redan att arbetsmarknadsfrågan är besvärlig. På grund av de statliga verken som just nu bygger i Norrköping har marknaden blivit överhettad. Byggstart i vår är uteslutet.. (Harald Janson)

ÖF 75.02.11

Ishallsarkitekten är optimist

”Byggtiden räknad i överkant”

Bandyvännerna glada!

(Magnus Höjer)

En behövlig information och dom flesta var nöjda

Det var dags för en ny redogörelse i ishallsbygget tyckte kommunen igår med de tunga gossarna Manne Jarméus, Rune Rosenqvist och centrala byggnadskommitténs Enar Valund samt fritidsnämndens direktör Lars Gellerstedt.

Apropå de dryga 22 miljoner kronorna som hallen kostnadsberäknats till skall det också sägas att i den summan ligger över en miljon i räntekostnader under byggnadstiden, vidare anslutningsavgifter för vatten och avlopp, vägnät och parkeringsplatser. Kommunen kan låta bli att redovisa de summorna – vilket görs på många håll – och hallen kryper ner till 20 miljoner strecket. Eller under.

Tillsist: hallen blir i tre våningar, schacktmassorna används till både bandyläktare, naturliga vallar och ett estetiskt tilltalande entréplan. Det förbilligar. (Rutger Blomberg)

NT 75.02.11

Norrköping skall bygga ishall och bandybana

Tidsplan ej uppgjord

Realistisk är att räkna med en byggtid på minst 18 månader.

En debatt två år för sent

(Håkan Haraldson)

NT 76.01.09

Ishallsbygget påbörjas nästa vecka

På måndag skall Manne Jarméus ta första spadtaget. Sedan dröjer det ett och ett halvt år innan invigningen kan ske. Samtidigt får skattebetalarna en ny utgift attdras med, driftskostnaderna för hallen. Vilka bedömts ligga på en 10-öring för varje hundralapp skattebetalaren tjänar. (Burr)

ÖF 76.01.12

Första spadtaget till ishallen togs i tätt snöfall

Manne Jarméus fick låna en jättestor schacktmaskin i morse för att ta ”första spadtaget” till is- och sporthallsbygget i Norrköping. Han satt ensam i hytten och manövrerade ned schacktbladet i jorden till en rejäl driva. Man kan tala om driva eftersom det vräkte ner snö när den officiella startsignalen för bygget gick.

Det här snövädret är väl en bra illustration till behovet av en ishall, tyckte hallens arkitekt Hans Gade som också var med och pulsade i snön bland alla inbjudna. (Stig Sundström)

NT 76 .01.13

Första spadtaget på ishallen togs av Jarméus i snöstorm

Byggkostnaden är enligt prisläget 2 1975 beräknad till 24 miljoner kronor. Bygnadsentreprenör är Anders Diös AB, kylentreprenör Stal refrigeration, byggnadskonstruktör Jakobsson och Widmark AB, arkitekt Hans Gade har ritat hallen.(Burr)

NT.77.10.04

Hallbygget från idé till invigningsfesten

Tanken på en ishall i Norrköping är gammal. En ishallskommitté har funnits i många år, men det var först i mars 1971 som det började hända saker.

31 mars 1971 behandlade kommunstyrelsen i Norrköping ishallskommitténs redogörelse. Kostnaden för en ishall beräknades till sex-sju miljoner kronor. Kommunstyrelse och ishallskommitté var överens om att en uppvärmd hall skulle byggas vid Mässhallarna i Norrköping och med plats för ca 7.000 åskådare.

23 mars 1972 diskuteras ishallsfrågan i kommunfullmäktige och från moderat håll görs gällande att det är ett allmänt önskemål om ishall i Norrköping. Socialdemokraterna anser att det finns angelägnare saker att satsa på i kommunen.

2 april 1973 blir det kommunalt ja till ishall i Norrköping. Detta efter livligt diskuterande inom kommunstyrelsen. Hallen blir dock inte så stor som man ursprungligen tänkt. 5.000 åskådarplatser anses räcka av vilka 4.000 är sittplatser. Centrala byggnadskommittén får i uppdrag att projektera. Ishallen föreslås få samma funktion som Scandinavium i Göteborg - det vill säga att kunna användas för annat än issporter.

23 februari 1974 offentliggörs det att den is- och sporthall som planeras i Norrköping blir betydligt dyrare än beräknat. I 1973 års investeringsplan var hallen upptagen till sju miljoner och i den plan som fullmäktige nu godkände var summan tio miljoner kronor. Ishall och bandybana, med läktare och anordning för konstfrysning, beräknas det här året till drygt 18 miljoner kronor.

1 mars 1974 visar NT hur ishallen skall se ut. Arenan på Mässhallsfältet har dimensionerats för 4.300 sittande. Ishockey blir dominerande inslag i hallen. Men fritidsnämnden presenterar också en rad andra aktiviteter som kan tänkas, bl.a. curling, konståkning, isrevyer, utställningar, kongresser, stormöten, uppträdanden med soloartister och artistgrupper, konserter, cirkus, brottning, badminton, volleyboll, handboll, bordtennis, boxning, judo och gymnastik.

8 januari 1975 har centrala byggnadskommittén detaljstuderat projekteringen av ishallen. Kostnaden har då ökat ca fyra miljoner kronor på ett år - till 22.858.000 kronor. För pengarna skall kommunen få en komplett inomhusanläggning för ishockey med en hall som också kan användas till annat, samt en konstfryst bandybana utomhus i anslutning till ishallen.

Ishallsbygget skall finansieras genom upplåning.

18 januari 1975 börjar ishockey- och bandyspelarna i Norrköping att deppa. Fritidsnämndens ordförande Rune Rosenqvist medger att "vi har fått problem". Ishallen är i fara och ingen byggstart blir under 1975. Orsak: brist på arbetskraft - som har gått till de statliga verken. Vidare är det tveksamt hur kommunen skall få fatt i de 22 miljonerna.

27 februari 1975 - Norrköping kommer att få en ishall som kostar närmare 24 miljoner kronor.

Kommunfullmäktige beslöt detta efter mycket lång debatt. Det förekom hetsiga tongångar i den långa debatten, men då både centerpartiet och vpk stödde den socialdemokratiska majoriteten var utgången given.

14 oktober 1975 har arbetsmarknadsstyrelsen AMS sagt ja till ishallen. Som mest kommer 34 personer att få arbete när kommunen bygger på Himmelstalundsfältet. Arbetet är beräknat påbörjas i november och hålla på i 17 månader. Byggkostnaden beräknas till 13,8 miljoner.

14 november 1975 meddelar NT att det omdiskuterade ishallsbygget inte kommer igång före jul. Redan nu har man hamnat över 24 miljoner strecket vilket tvingade ansvariga byggnadskommitté att gå in till kommunfullmäktige och begära ytterligare 1,3 miljoner kronor.

17 december 1975 har såväl regering som länsarbetsnämnd sagt ja till ishallsbygge i Norrköping. Det förordas från länsarbetsnämnden att byggnaden kommer igång under januari 1976 vilket bedöms lämpligt ur sysselsättningssynpunkt.

Måndagen den 12 januari 1976 var en stor dag. Då tog nämligen kommunalrådet Manne Jarméus första spadtaget till Norrköpings is- och sporthall. Jarméus har flera gånger under debatter om ishallen påpekat att en ishall behövs med tanke på snöfattiga vintrar - när första spadtaget togs var det full snöstorm och två centimeter snö täckte marken.

23 november 1976 sätts ishallens takstolar på plats, takstolar som väger drygt 16 ton och som har en spännvidd på 54 meter.

I februari 1977 hade fritidsförvaltningen utlyst en namntävling och resultatet blev att namnet Odensborg förordades. Namnberedningen hade annan syn och förordade istället Himmelstalundshallen. Detta för att få ett enhetligt begrepp för hela området.

I maj 1977 fastställer kommunstyrelsen att det skall kosta en krona att åka skridskor i Himmelstalundshallen.

29 augusti 1977 begärs ytterligare en miljon kronor för ishallsbygget. Det talas om en slutlig kostnad på 28-29 miljoner.

ÖF 77.10.04

En hall för alla

21 månader sedan Manne började gräva- och nu är det dags för invigning!

Och visst är Himmelstalundshallen en prydlig skapelse. Den innehåller 4.300 sittplatser (gula och röda stolar) och själva arenan ligger nedsänkt i marken som en gammal romersk amfiteater.

Finesserna är förstås många. Här ska bara beröras en fifig detalj, när det gäller att återvinna den värme som alstras vid frysningen. Man använder sig helt enkelt av den för att värma upp hallen, där man skall ha 12 grader över isen och 18 på läktarna.(Magnus Höjer)

77.10.08

Wernersson invigde ishallen: välkomna hit och sätt rovor

Himmelstalundshallen inviges i dagarna tre - 7,8,9 oktober 1977.

Invigningsprogram:

7 oktober

Välkomsthälsning av kommunalrådet K-E. Wernersson

Musikkåren S:t Olof konserterar

Förbundskapten Hans "Virus" Lindberg inviger hallen.

Isshow av Scandinavium Ice-kids med Maj-Britt Röningberg

Vita Hästens knattehockey

Basketuppvisning. Hageby BK möter ösgötskt "Amerikalag".

Bordtennis-show av Stellan Bengtsson / Kjell Johansson

Programvärd radiosportens Åke Strömmer.

8 oktober

Ishockey Vita Hästen - Gamla Tre Kronor

Matchkommentator Rolle Stoltz

Musik av Kommunala musikskolan

9 oktober

Öppet hus: medverkande BK Borgia, Vita Hästen, CK Antilopens skridskosektion, Norrköpings konståkningsklubb och Curling-klubben,. Vidare medverkar skridskovärldsmästaren Johan Granath och landslagsspelarna i bandy Tommy Axelsson och Håkan Olsson.

ÖF 77.10.11

Drömsyn gav ishallsläget.

Färdig utsikt

Vi flyttar oss till den delen av Strömmen som nu kan skådas från nya Himmelstalundshallen. Där finner vi arkitekten för bygget Hans Gade sitta och njuta.

– Tänk dej, säger han, den här sköna vyen såg jag framför mig för fyra-fem år sedan. Sedan har den suttit i huvudet på mig. Och nu finns den här förverkligad. Är det inte härligt?

– Det går ju inte annat än att hålla med. Gå till ishallen och titta ut från caféterian får ni se. Gades hall och färdiga utsiktsdröm, vänd mot Strömmen.

(Stig Sundström)

Bild 7:

En flexibel anläggning med stor kapacitet

Liksom Scandinavium i Göteborg är Himmelstalundshallen planerad för att kunna utnyttjas maximalt.

Själva hallen rymmer 4300 sittande åskådare men kan vid behov avdelas för mindre utrymmeskrävande arrangemang.

Bandybanan som ligger i direkt anslutning till ishallen har en läktare som rymmer 3000 åskådare. Dessutom finns åskådarplatser på vallarna runt planen.

Vid huvudingången finns sex dubbla spärrar samt handikappentré. Där ligger också foajé och garderob.

Kafeteria och kiosker

På entréplanet finns en stor kafeteria och två kiosker – den ena tillgänglig även för bandypubliken.

Träningsmöjligheter för friidrottare mfl

Friidrottens utövare får här fina möjligheter till träning. En löparbana av permanentbeläggningstyp har iordningställts längs läktaren och för styrketräning finns särskilda utrymmen.

Bottenplanet

har entré för spelare och för vardagsanvändning av hallen. Här finns också omklädningsrum, bastu och torkrum, rum för matchfunktionärer samt sjukrum för omplåstring av skadade spelare.

Bottenplanet rymmer också förråd, verkstad och värmecentral.

Kommunens reklambroschyr

Bild 8:

Bild 9:

Bild 10:

Bild 11:

Bild 12:

Bild 13:

Bild 14:

Bild 15:

ishallen

Bild 16: Norrköping Horse Show 13-15 oktober 1989

Världsstjärnan Hugo Simon deltar

Idrottsparken

NT 89.12.01

De som håller i EM–fotbollen

Karl-Erik Wernersson hälsade välkommen till gårdagens presskonferens inför EM-slutspelet i fotboll 1992. den förre kommunalhövdingen är ordförande i Norrköpings lokala organisationskommitté. I IFK Norrköpings klubblokal fanns bl.a. Svenska Fotbollsförbundets ordförande Lennart Johansson.: ”Vi ska utnyttja medvinden svensk fotboll befinner sig i nu. Vi lyckades fint med att fixa hit EM-slutspelet i tuff konkurrens med många andra länder. Nu ska vi se till att det blir ett bra arrangemang och det är jag inte orolig för”.

”Ser det som helt otänkbart att Norrköping drar sig ur. Vi räknar definitivt med Norrköping”, sa Lars Appelqvist, generalsekreterare i centrala organisationskommittén.

Skulle Norrköping ändra sig står städer som Halmstad, Växjö, Örebro och Sundsvall i kö för att få ta över.

Inga ekonomiproblem

Fotbollskalaset som från början beräknades kosta 15 miljoner kronor lär ha vuxit till 25 miljoner.

Ekonomin är inget problem, bedyrade fritidsdirektören Lennart Persson och syftade på det bolag som kommunen och byggföretaget J&W bildar. J&W står för huvuddelen av investeringskostnaden och kommunen får hyra Idrottsparken mycket förmånligt. Hyran för 1991 är två miljoner och för 1992 tre miljoner kronor.

Meningen är att ombyggnaden av läktarna ska starta i sommar. När det är klart ska Idrottsparken kunna ta emot 28 000 åskådare till de tre gruppspelsmatcherna i juni 1992. Arkitekt Hans Gade som ritade Himmelstalundshallen har fått uppdraget att skissa på nya Idrottsparken.

Berget återskapas

Skriv också att vi ska återställa Berget, påpekar Wernersson. Han syftar på den läktarsektion man räknar med att återanvända på friidrottsarenan Borgsmo IP.

Appelqvist gick in på en del detaljfrågor.

Berättade att den första EM-lottningen kommer att ske i Stockholms stadshus 2 februari –90. Då ska de 35 inbjudna lagen delas in i sju kvalgrupper

Det blir absolut inga skräpmatcher i Norrköping. Bara de sju bästa lagen i Europa kommer till Sverige. Kanske något öststatslag som inte är lika publikdragande som andra, men inget dåligt lag. Det är lotten som avgör vilka av de åtta slutspelslagen som kommer hit.

Säkerheten?

I kommittén finns kommunalrådet Kaj Krantz, fritidsdirektör Lennart Persson, stadsträdgårdsmästare Stig Hellerström, polisintendent Christer Wäneus, ÖFF:s ordförande Sven Andersson, informationschef Anders Lyngenberg, Sofia Ohlsson och ÖFF:s Lasse Richt.

Christer Wäneus fick givetvis en del frågor om säkerheten. Kan verkligen Norrköpingsborna garanteras säkerhet under EM-dagarna?

Det kan bli mycket svårt. Vi har ju bara erfarenhet av när stockholmslagens svansar kommer hit och stökar på läktarna, vi har inte pratat igenom detaljerna ännu.

Appelqvist var dock inte speciellt orolig.

Polisen från de fyra EM-städerna har redan träffats och börjat planera. Vi har god tid på oss att lösa den här biten. De har lovat fixa det och jag litar på dom.

NT 90.09.04

Så kommer nya idrottsparken att se ut

Så här kommer nya Idrottsparken att se ut lagom till EM om två år.

Läktaren vid klockan rivs, istället blir det en ny ståplatsläktare med plats för 10 000 åskådare. Även en ny ståplatsläktare – med plats för

7 000 personer – byggs framför nuvarande Berget som får vara kvar orört. Gamla VM-läktaren från 1958 fräschas upp, nya vipp-stolar i rött, orange och gult ersätter de slitna träbänkarna.

Till fotbolls-EM 1992 får Norrköping en förstklassig fotbollsarena med en publikkapacitet på 25 000 personer.

För skattebetalarna blir kalaset en billig affär. Norrköpings kommun säljer Idrottsparken – 13 miljoner kronor i köpeskilling – till ett konsortium där Jacobson & Widmark och kommunen ingår, parterna bildar ett aktiebolag, AB Norrköpings idrottspark. Efter 15 år ska kommunen överta J&W:s aktier i det gemensamma bolaget – om nu J&W kräver det.

I går godkände kommunstyrelsen avtalen – sammanlagt fyra stycken som rör köp, drift, hyra och option – som skrivits mellan parterna. Det är det AB Norrköpings idrottspark som kommer att stå för alla investeringarna – som lär hamna runt 25 miljoner kronor.

För kommunen är det en mycket förmånlig affär. För endast en dryg miljon kronor om året får vi tillgång till ”nya” idrottsparken, säger kommunalrådet Kaj Krantz.

I och med försäljningen av Idrottsparken får det nya bolaget tillgång till de befintliga markytor som finns på Idrottsparken. Vad som kommer att ske med dem är det ingen som vet idag. Helt klart är att stora A-planen, östra planen och södra planen blir kvar. Det är helig mark i sammanhanget, påpekar Håkan Forsberg, föreståndare för Idrottsparken. Däremot kommer den gamla serveringen att rivas.

Första etappen av ombyggnaden startar alltså i höst då en ny södra läktare byggs. Andra etappen, då den norra läktaren ska byggas, beräknas starta i november 1991. Både den norra och södra läktaren kommer att byggas av prefab-element. Vi kan montera ner läktarna och flytta dem till andra platser, antingen direkt efter EM eller om tio år, säger Forsberg.

NT 90.09.05

Arkitekt Gade ritar Parken

Arkitekt Hans Gade från Norrköping har ritat nya Idrottsparken.

NT-sporten kunde presentera en perspektivskiss i tisdagens tidning av Idrottsparken med dess nya läktare.

Hans Gade har gjort sig känd när det gäller att rita stora idrottsanläggningar, bl a Himmelstalundshallen.

NT 91.06.12

”Nya Parken” klar för spel

På fredag synar allvarliga män Norrköpings Idrottspark inför lördagens landskamp. En delegation från UEFA:s stadionkommitté dyker upp någon gång under eftermiddagen.

Vi är inte oroliga, det mesta är avklarat och landskampen är ingen högriskmatch, säger Lennart Persson, Norrköpings fritidsdirektör.

Under onsdagen börjar monteringen av kravallstaketen på den nya södra ståplatsläktaren. Sedan fyller Norrköping de säkerhetskrav UEFA ställer på arenan inför matchen om tredje pris i Scania 100, eller för-EM som turneringen också kallas.

Vid EM (tre gruppspelsmatcher i Norrköping) i juni nästa år är kraven betydligt hårdare.

Landet finaste?

Då har vi en modern arena anpassad till internationell fotboll, kanske landets finaste, säger Mårten Arnberg, fritidsnämndens ordförande.

Till nästa vår är följande gjort:’

Ny ljudanläggning.

Ny spelartunnel. Den nuvarande spelarutgången klarar inte säkerhetskraven.

Staketen mot Södra Promenaden och Albrektsvägen renoveras.

Den norra läktaren står färdig. Den slukar totalt 6 924 åskådare, fördelat på 4 752 ståplatser och 2 172 sittplatser.

Det nuvarande kravallstaketet är utbytt mot ett nytt.

Håller tidsplanen

Tvärt emot vad som ryktats håller vi våra tidsplaner, säger Jan Linderoth, vd i AB Norrköpings Idrottspark, ett företag som till 91 procent ägs av Jacobson & Widmark och till nio procent av kommunen.

Den totala byggkostnaden för Idrottsparken ligger dock högre än beräknat. 35 miljoner kostar kalaset. Men för kommunen – och således skattebetalarna – är det en förhållandevis billig affär.

Kommunen hyr nämligen Idrottsparken av AB Norrköpings Idrottspark för tre miljoner kronor om året från och med 1992. Under EM har arenan en publikkapacitet på drygt 22000 . Efter EM kommer av allt att döma delar av den norra läktaren att monteras ned och kapaciteten sjunker till 18 000 åskådare.

Hörsalen i Norrköping

Bild 17: Tillbyggnad till Hörsalen i Norrköping, foto 1972

Bild 18: Tillbyggnad till Hörsalen i Norrköping

NT 65.04.21

Upprustning av Hörsalen föregås av utredning

Kommer Hörsalen att byggas ut och rustas upp? Det vet man inte idag, men faktum är att fastighetsnämnden på tisdagen beslöt att hos drätselkammaren försöka utverka ett anslag på 15.000 kr för utredning rörande om- och tillbyggnad av Hörsalen.

Orkesterföreningen har framfört önskemål om ett övningsrum för musiker, ombyggnad av foajéer mm samt allmän upprustning av lokalerna.

I yttrande den 9 mars i år dessutom framfört önskemål om tillbyggnad av Hörsalen för att tillgodose föreningens behov av administrationslokaler, kapellmästarrum, solistrum, notbibliotek mm.

NT 69.01.23

Norrköpingsorkestern ett unikt föredöme

Norrköpings väl samtrimmade symfoniker utvecklar auktoritet och självförtroende, intensitet och omsorg om klang och dynamik.

Musikerna spelar i Hörsalen, forna S:t Johanes kyrka, där podiet är placerat över kryptan. Men nu skall orgeln i fonden bort, podiet fördjupas och väggar och tak kläs i trä. Staden Norrköping för en berömvärt aktiv och stimulerande kulturpolitik. Hörsalens akustik är emellertid gynnsam redan som den är. (Åke Brandel musikrecensent, tidningenAB)

NT 69.11.28

Ombyggnaden av Hörsalen har beslutats

Den sedan länge efterlängtade om- och tillbyggnaden av Hörsalen i Norrköping kommer nu att genomföras. Det blir en provisorisk om- och tillbyggnad för 1,1 miljon kronor. Arkitekt SAR Hans Gade skall omarbeta de skisser fastighetskontoret gjort, enligt vad Centrala byggnadskommittén beslutat.

ÖF 69.11.28

Provisorium vid Hörsalen löser orkesterns problem

NT 70.10.28

Tillbyggnad av Hörsalen utförs vid Rådstugugatan

Byggnadsnämnden. i Norrköping anser att byggnadslov kan beviljas för en provisorisk tillbyggnad av Hörsalen enligt ett förslag som gjorts av arkitekt Hans Gade. Riksantikvarieämbetet och landsantikvarien har yttrat sig i frågan. Träden i Hörsalsparken är man rädd om, det föreliggande förslaget innebär att alla träd utom ett kan sparas.

NT 70.12.31

Orkesterföreningen får lokaler 1972.

”Om staten slopar investeringsavgift” Kommunalrådet Karl-Erik Wernersson har själv sammanställt och till NT överlämnat en berättelse över hur ärendet orkesterföreningens lokalproblem behandlats i nämnder och instanser. Kommunen kan inte ta på sig extra kostnader på 25 % i skatt, som ju tillkommit föt att dirigera samhällets resurser till det som nödvändigtvis måste få förtur i rådande ekonomiska läge – industriinvesteringar och bostäder. Även om det nu kommer att ske en temporär förbättring av lokaliteterna, måste frågan om en permanent lösning för symfoniorkestern utredas. Personligen tror jag inte att man skall bygga tempel över varje särskild kulturyttring. Kanske man istället bör skapa utrymme för all aktivitet – aktivitetshus som kan hysa olika former av aktivitet.

ÖF 71.02.11

Norrköpingsmusikernas trångboddhet:

Pappersexercis och den 25 procentiga investeringsskatten fördröjer Hörsalens tillbyggnad

Kommunalrådet Lena Lundblad är förtvivlad över att det dröjer så länge innan musikerna får tidsenliga lokaler.

NT 71.10.27

Hörsalens tillbyggnad har äntligen beslutats

ÖF 71.10.29

25 meter lång byggnadskropp förvandlar hela Hörsalsparken

Tillbyggnaden blir en 25 meter lång, låg byggnad från nuvarande huskroppen och utmed Gamla Rådstugugatan. Byggnaden blir 15 meter bred och och tar i anspråk en del av Hörsalsparken. I samband med nybygget skall vi släppa på lite mer ljus så att parken och byggnaderna i framtiden blir mer belysta, säger avdelningschef Herbert Jansson på fastighetskontoret.

NT 72.04.14

Hörsalens tillbyggnad har kommit under tak

ÖF 72.04.14

Flaggdags på Hörsalen

NT 72.09.21

Tillbyggnad av Hörsalen i Norrköping 60-årspresent till Orkesterföreningen

Orkesterföreningen i Norrköping firar i år 60-årsjubileum och utan tvekan är den mest välkomna jubileumspresenten den utbyggnad av lokaler för musikerna som nu står färdig.

Vid större konserter har det tidigare varit närmast kaotiska förhållanden bakom kulisserna. 28 kvadratmeter hade musikerna att trängas på i pauserna och eftersom det ibland var 90 personer som framträdde på scenen är det lätt att förstå vilken oerhörd trängsel som uppstod. Nu har man fått ytterligare 500 kvadratmeter att röra sig på och dessutom har foajén och salongen snyggats upp betydligt.

1964 motionerade dåvarande stadsfullmäktigeledamoten Ulla-Britta Platin ”om upprustning av Hörsalen och en komplettering av personalutrymmen”. Motionären föreslog också att man alternativt skulle utreda frågan om byggandet av ett särskilt konserthus.

1967 beslutade drätselkammaren om en utredning och så småningom erhöll arkitekt SAR Hans Gade via Centrala byggnadskommittén uppdraget att upprätta skissritningar. I början av år 1969 förelåg en kostnadsberäkning av Gades görslag vilket innebar en trevånings vinkelbyggnad till Hörsalen utmed gamla Rådstugugatan. Kostnaden var beräknad till 4 miljoner kronor.

De kommunala myndigheterna tyckte detta blev väl kostsamt. En enklare tillbyggnad önskades men samtididgt också en uppsnyggning såväl invändigt som utvändigt av den gamla kyrkobyggnaden.

En ny kostnadsberäkning för det enklare utförandet stannade på 1.270.000 kr.

Byggnadsnämnden ansåg, med tanke på Hörsalens värde som kulturbyggnad, att Riksantikvarieämbetet skulle höras. Ämbetet gav sitt medgivande och i augusti 1970 kunde byggnadsnämnden utttala att byggnadslov kunde påräknas.

Alla hinder för en tillbyggnad var nu undanröjda, de kommunala myndighetrena betraktade dock Hörsalen med dess tillbyggnad som ett provisorium varför en utredning begärdes om Hörsalens framtida användning samt uppförande av ett nytt konserthus, ett konserthus som också skulle kunna användas för andra ändamål.

Det skulle dock dröja ända till oktober 1971 innan byggnadsnämnden gav bygglov för Hörsalens tillbyggnad.

Fint färgval

Intendenten Anne Marie Treschow visar runt i lokalerna, inte utan en viss stolthet. Hon pekar på den nyrenoverade salongen, på alla utrymmen för publik, entréerna och påpekar de lugna men vackra färgerna. Men visar också hur man sparat i många smådetaljer för att få det hela att hålla sig inom kostnadsramen. För färgvalet invändigt svarar fru Vera Gade men på utsidan av gamla byggnaden har stadsarkitektkontoret satt färgen.

Vad har man då fått? Podiet har ökats ut med 125 kvm, hela salongen framstår som ”ny” genom att väggarna fått ny beklädnad. Publikutrymmena har gjorts rymligare och man har tagt upp en ny entré mot Hörsalsparken. I anslutning till scenen finns ett instrumentförråd, lagt i samma plan så att det skall gå lätt att flytta in och ut tunga instrument. Det omfattande notbiblioteket, som har 1.800 nummer, har fått nytt utrymme.

Men mest gläds musikerna alltså åt de lokaler de fått i tillbyggnaden, utrymmen som de länge längtat efter. Där har man fått två solistrum, ett dirigentrum, ordentligt tilltagna omklädningsrum, ett för damer och ett för herrar, ett stort uppacknigsrum för musikernas instrument, skåp för alla orkestermedlemmar och fria ytor där det går att montera instrument och förbereda spelningarna. De obligatoriska kaffepauserna kan man ta i cafeterian som är i två avdelningar, en för rökare och en för icke rökare. Kansliet har också fått nya lokaler. Det enda som inte är klart än är ljudrummet. Säkerligen blir det Östergötlands finaste. Det kommer att kosta en halv miljon och bekostas helt av staten och där skall bla kunna göras grammofoninspelningar.

NT 72.10.06

Galapremiär på Hörsalen. Rolf Björling har redan sjungit

Orkesterföreningen flyttade in i Hörsalen 1913, året efter sin tillblivelse. Under hörsalen, som dessförinnan varit kyrka, finns grundvalar som lades redan på 1100-talet. Kyrkan, som fick sitt namn efter Johannes Döparen, genomgick många öden och kraftiga omgestaltningar. Ett flertal gånger härjades den av brand och revs ned 1787. Varje gång har den byggts upp igen och för sextio år sedan avyttrade föramlingen den till Norrköpings stad och den blev till Norrköpings hörsal i stället.

Den förste dirigenten Ivar Hellman var verksam fram till 1928 och under hans tid gav man två konserter i veckan, en symfonikonsert och en folkkonsert. Folkkonserten spelades på söndagarna och kostade 25 öre. Programmet bestod av lättillgänglig musik. Så småningom tilltog intresset för den symfoniska musiken och trots den ofullständiga instrumentbesättningen gav man sig på att spela verk av bl a Brahms, Tjajkovskij, Dvora´k och Wagner. Nya stämmor fick skrivas för att de skulle passa orkestersammansättningen.

Med Tor Benner, som övertog ledarskapet för orkestern efter Hellman började en intressant aktivitet, nämligen operettaftnar och han inledde med Enleveringen ur Seraljen 1930. Dessa aftnar fortsatte under hela 40-50talet och nådde då också sin höjdpunkt med bl a Trollflöjten.

Heinz Freudenthal som följde efter Benner trodde inte på möjligheterna att få stor publik till symfoniorkester och han föraktade den lättare repertoaren. Ändå betydde han mycket för orkesterns stigande kvalité. Till framstegen bidrog också sommarkonserterna, som gjorde det möjligt att helårsanställa musikerna.

En aktivitet som skolkonserter började Orkesterföreningen med allaredan 1918. detta skedde alltså långt innan Rikskonserter inledde sin verksamhet med skolkonserter.

Herbert Blomstedt följde på Freudenthal 1955 och det var tack vare hans ledning, som publiken breddades och man fick upp ögonen för Norrköpingsorkestern .Ortkesterföreningen hade också ett nära samarbete med Sveriges Radio. Där låg repertoaren på den lättare sidan och radioproduktionerna i Norrköping skedde länge utanför den ordinarie verksamheten. Efter Herbert Blomstedt kom Everett Lee och den nuvarande konstnärlige ledaren är Sven-Gunnar Andrén

NT 72.10.07

Nya Hörsalen invigd

Allt vad Noerrköping har av musikhabituéer och annat känt folk vimlade i den varmröda Hörsalsentrén och vidare in i den svalt blå konsertlokalen, alla uppenbarligen mycket imponerade över det lyckade resultatet av arkitekt Gades och byggmästare Svenssons gemensamma ansträngningar.

Urinoar på Nya Torget i Norrköping

Bild 18: Gamla publika toaletten på Nya torget i Norrköping, foto 1956

Bild 19: Nya publika toaletten på Nya torget i Norrköping, foto 1997, proj 1989

NT 890819

Stred för offentliga dass

På våren 1970 tog fullmäktige ett beslut om att ”gatunämnden bör bevaka möjligheterna att anordna toaletter i anknytning til kiosker eller andra lämpliga anläggningar”. Hur blev det med den saken?

NT har inventerat beståndet av publika bekvämlighetsinrättningar i Norrköping och testat, nåja, inspekterat flertalet av de befintliga anläggningarna. Fort gjort, ty de i verklig mening allmänna toaletterna i kommunal regi är fem, plus en pissoar. Betyget blev godkänt, alla fungerade och höll godtagbar sanitär standard, i varje fall om man är i ett nödläge och inte har för stora pretentioner. Den på Nya torget, A-lagarnas stamställe, var tom nystädad vid vårt besök och luktade enbart rengöringsmedel. Hur det är framåt kvällskvisten har vi inte undersökt, men toaletterna städas två gånger om dagen, försäkrar gatukontoret. Är de vandaliserade eller alltför nersvinade för vanlig städning låses de tills man hunnit göra dem iordning.

Lite har hänt sedan 1970-talet

När Birger Pettersson skrev sin motion i början på 70-talet fick han medhåll av stadsläkaren och hälsovårdsnämnden och hans motion gick igenom. Gatunämnden framhöll i sitt remissvar på hans motion de stora problem som är förknippade med offentliga bekvämlighetsinrättningar. De är svåra att hålla rena och blir ofta ett tillhåll för dem som söker avskildhet för att kunna halsa ur en 37:a. Kostnaderna för att hålla dem rena och i fungerande skick är stora – 559000 kronor 1975 för det redan då mycket begränsade utbudet.

Obemannat

Kostnaden ligger på ungefär samma nivå idag. Men det beror på att bemanningen tagits bort.Städningen av kommunens offentliga toaletter kostar ca 180000 kronor om året. Det är uträknat att varje besök kostar kommunen sex kronor och är alltså en förlustaffär för den på en femkrona. Antalet besök skulle enligt den kalkylen ligga kring tiotusen om året.

Hög standard

Arbetsingenjör Bo Rosenqvist på byggnadsavdelningen framhåller att inne i stan har alla inrättningar som fanns på 70-talet byggts om eller nybyggts för miljonbelopp. Och vi kostade verkligen på dem i hopp om att de inte skulle vandaliseras om standarden var hög, men det har ju inte hjälpt.

Den på nya Torget är tom arkitektritad av dansken Hans Gade, som kallade den ”det himmelske pissehus” och färgsatt den speciellt för miljön vid torget (marknadsplats, harlekinfärger, /V.G.).

NT 970405

Svårt för en nödig flanerare

En nödig flanerare som inte har tid att leta toa på varuhusen har det inte lätt.

Stans offentliga avträden är inte många. Dagens offentliga toa på Nya Torget är en ersättare till det som kallades Förargelsens hus, en urinoar med smutsgrön färg som var placerad mitt på torget och omgärdad av salustånd. Men i december 1956 petades den lilla träbyggnaden omkull.

Madam ersattes av automat

Skolor:

::Topp::

Ebersteinska skolan i kv. Bollen, Verkstadsskolan Ingelsta, Klingsborgsskolan, Långtorpsskolan,

Statens trädgårdsskola och Binderiskolan Himmelstalund, Kv.Tamburinen låg-och mellanstadieskola, Uttersbergsskolan.

Ebersteinska Gymnasiet

Bild 20: Christian Eberstein (1738-1816) skolans upphovsman

(Klicka på bilden ovan för historia om Eberstein)

Karta

image006 Hans demonstrerar

Bild 21: Hans visar projektet Ebersteinska tekniska gymnasieskola i Norrköping 1972

Text ur Norrköpings Tidningar till bilden ovan: ”De byggnader som är markerade med mörkt tak, ingår i den första utbyggnadsetappen, säger arkitekt SAR Hans Gade till vänster på bilden och visar med pennan på modellen. Till höger byråingenjör Östen Hansson vid fastighetskontorets husbyggnadsavdelning. De byggnader som på modellen har ljust tak skall alltså byggas i en senare etapp. Längst upp till vänster på modellen ses matsalen, längst upp till höger gymnastikbyggnaden. ”

Norrköpings stad. Stadshuset- 1968

Nybyggnad av yrkesskola. Kv. Bollen

Norrköpings stad skall låta uppföra en ny yrkesskola i kv. Bollen i staden. Man har nyligen uppdragit åt arkitekt SAR Hans Gade att projektera skolanläggningen, som skall byggas i form av verkstadslokaler i ett plan. Den totala ytan uppgår till 5.931 kvm enligt Skolöverstyrelsens behovsprövning.

Den inom området befintliga yrkeskolan skall byggas om för att viss del av fackskolan skall kunna inrymmas i denna byggnad.

Arbetena, vilka skall utlysas på offentlig entreprenad, beräknas igångsättas under år 1969.

ÖF 68.12.19

Tomt för matchparkering ockuperas för skolbygge

Ett av de största objekten i skolmyndigheternas femårsplan är Ebersteinska yrkesskolans nybyggnad i kvarteret Bollen (Krogargärdet). Bygget där är avsett att starta 1969-1970. Därmed tas i bruk den skoltomt som brukar användas till parkeringsplats vid stormatcherna i fotboll i Norrköpings idrottspark. Den nya yrkesskolan är kostnadsberäknad till 10 milj kronor.

NT 71.11.09

Ny yrkesskola i Norrköping beräknas kosta 19,4 miljoner

Kommunstyrelsen i Norrköping tillstyrker att centrala byggnadskommittén erhåller ett anslag på 1,1 miljon kr för färdigprojektering av ny yrkesskola i kvarteret Bollen. Skolan skall ligga på södra sidan av Linköpingsvägen , mitt emot den nuvarande yrkesskolan och tekniska gymnasiet.

Det var 1967 som dåvarande stadsfullmäktige beslutade ge centrala byggnadskommittén 185.000 kr till den nya skolan och 55.000 kr för projektering av ombyggnaden av gamla skolan. Det har inte förrrän helt nyligen blivit fullt klart med lokalprogrammet för nybyggnaden, då skolöverstyrelsen till följd av gymnasieskolans omorganisation inte tidigare varit beredd att slutgiltigt fastställa lokalprogrammet.

Genom beslut i februari i år har nu skolöverstyrelsen funnit att behov föreligger av lokaler med en behovsprövad nettoyta på 5,587 kvadratmeter. Häri ingår lokaler för administration, fordonsteknisk linje för bilmekaniker, verkstadsteknisk linje för verkstadsmekaniker, verktygsmakare samt skolmåltidslokaler samt gymnastiklokaler avsedda även för elever vid gymnasiet och Statens skola för vuxna i kvarteren Strömbacken och Stadshospitalet.

Den nu planerade nybyggnaden är en första etapp då nuvarande lokalerna i kvarteret Råttan och Hunden samt frisörskolans lokaler fortfarande skall användas.

Landstinget har anmält ett lokalbehov för särskola i den nya byggnaden och skolöverstyrelsen har för denna verksamhet funnit att det behövs en nettoyta på 618 kvm varför den totala behovsprövade nettoytan uppgår till 6.205 kvm.

Centrala byggnadskommittén har uppdragit åt arkitekt Hans Gade att upprätta skissritningar till den planerade nybyggnaden. Dessa skisser har förhandsgranskats av byggnadsnämnden i Norrköping som uttalat att man i princip inte har något att invända mot den fortsatta projekteringen av den föreslagna anläggningen. Skolöverstyrelsen har förhandsgranskat ritningarna och funnit att huvudritningar kan upprättas i överensstämmelse med de företedda skisserna med smärre justeringar.

Vid överläggningarna med skolöverstyrelsen har flera gånger påpekats vikten av en trafiksäker passage mellan skolbyggnaderna på ömse sidor av Linköpingsvägen då lokaler i byggnaderna skall användas gemensamt. Gatunämnden har föreslagit en gångtunnel under Linköpingsvägen.

Inom fastighetskontoret har byggnadskostnaden preliminärt uppskattats till 19,4 miljoner kr. I statsbidrag torde cirka 5.250.000 kr kunna erhållas. Man räknar nu med att anbudshandlingar skall kunna färdigställas andra kvartalet 1972.

Bild 22: Ebersteinska tekniska gymnasieskola i Norrköping foto 1972

Bild 23: Ebersteinska tekniska gymnasieskola i Norrköping foto 1972

Bild 24: Cafeteria

Bild 25: Huvudgata

Bild 26: Gymnastikhall

Bild 27:

Bild 28:

Bild 29: Statens provningsanstalt

Bild 30:

Bild 31:

Bild 32: Plank mot Linköpingsvägen

Bild 33:

Bild 34:

Bild 35:

NT 72.08.28

Gymnasieskolan i Bollen flexibel föregångsskola

Den gymnasieskola som nu skall uppföras i kvarteret Bollen, mitt emot Ebersteinska skolan vid Linköpingsvägen i Norrköping, kommer att bli något av en föregångsskola, då det är den första i landet av denna typ som uppförs enligt skolöverstyrelsens direktiv. För Norrköpings kommun finns det ett annat mycket fördelaktigt inslag, skolan kommer att bli billigare än vad som ursprungligen beräknades.

Enligt byråingenjör Östen Hansson vid fastighetskontorets husbyggnadsavdelning stannar kostnaden vid 14,5 miljoner mot de beräknade 16,9 miljoner som först begärdes i anslag. Det som man nu börjat bygga är en första etapp som omfattar en byggnadsvolym på 54.000 kubikmeter, en senare etapp skall innefatta lika mycket men när den utbyggnaden skall starta vet ingen ännu.

Träd kvar

Arkitekt Hans Gade har ritat skolan och han har väl tillvaratagit den ursprungliga miljön. Endast de träd som absolut måste bort för att ge plats för byggnaderna har fällts och de som blir kvar ger en mycket fin miljö för skoleleverna att vistas i. man har till och med lämnat en del fruktträd så att då skolorna börjar på hösten kan eleverna på kommunens bekostnad få njuta av färsk frukt.

I nettoytan som uppgår till 5.587 kvadratmeter ingår lokaler för administration, fordonsteknisk linje, verkstadsteknisk linje för verkstadsmekaniker, plåt- och svetsmekaniker, verktygsmakare samt skolmåltidslokaler och gymnastiklokaler. Skolmatsalen skall kunna utspisa 2.300 elever per dag .

Flexibel skola

Den nya gymnasieskolan har ju kommit till under projekteringstiden och därför blir det här en föregångsskola, säger byråingenjör Hansson. Vi har försökt åstadkomma en flexibel skola. Väggarna runt verkstadsdelarna blir flyttbara och görs i en ny typ av ljudisolerande material. Även lärarnas utrymmen i lokalerna görs flyttbara, de utförs i form av "förmanshytter". Hela skolan görs dessutom handikappvänlig.

Vi har lagt all infart och utfart mot Fotbollsgatan. Mellan skolbyggnaden och på andra sidan matsal och gymnastiksal går en gågata från Linköpingsvägen till Fotbollsgatan. Den har vi tänkt att de som bor i Ektorp och skall till spårvagnen på Linköpingsvägen skall kunna utnyttja, säger arkitekt Gade. Vid övergångsställen på Linköpingsvägen mellan de två skolenheterna blir det signalreglerad övergång.

Utställningshall

Gymnastikbyggnaden inrymmer tre salar och de skall vid behov också kunna utnyttjas som utställningslokaler. Omklädningsrummen i gymnastikbyggnaden ligger närmast Fotbollsgatan, detta med tanke på att eleverna vid idrottsövningar skall utnyttja Idrottsparken som ligger alldeles intill.

Med det här bygget tillgodoser vi också skyddsrumsbehovet för Ebersteinska skolan och vuxenskolan. Det blir 710 skyddsrumsplatser, omtalar byråingenjör Hansson.

Alla maskiner får en anslutning som gör att de blir flyttbara i lokalerna. För övrigt kan nämnas att lärarna varit med vid planeringen och fått framföra sina önskemål.

För skolbygget utgår i statsbidrag cirka 4,3 miljoner kronor. Bygget uppförs till fast pris och entreprenör för bygget är Armerad Betong AB medan BPA svarar för VVS-sidan. Man räknar med att skolan står färdig i januari 1974.

På den modell som finns över skolan frapperas man över hur fint terrängens möjligheter utnyttjats för att göra denna skolenhet så tilltalande som möjligt.

Tekniskt Gymnasium Ingelstaskolan i Norrköping

Bild 36: Verkstadsskolan – Ingelsta, Norrköping foto 1981, proj. 1979

Bild 37: Verkstadsskolan – Ingelsta, Norrköping foto 1981

Bild 38: Verkstadsskolan

Bild 39: Verkstadsskolan

Ingelsta Gymnasiet

ÖF 78.11.01

Gymnasium och näringsliv i samma kommunala byggnad

Från 1978 till 1983 beräknas antalet gymnasieelever i Norrköping öka med cirka 800. För dem blir det svårt om inget görs nu. Bara arbetslöshet väntar. Men Norrköping planerar en unik satsning. Det skall byggas en industriby på Ingelsta och den ska sida vid sida med vanlig verkstads- och industriell verksamhet fungera som gymnasium under de här toppåren. Efter 1985 beräknas gymnasiekullarna komma ner på 1977 års nivå igen. Då kan kommunen sälja eller hyra ut verkstadslokalerna till företagare.

Norrköping resonerar som så att de här delvis temporära problemen inte kan lösas med permanenta investeringar. Därför har man i några år funderat på att möta det här med någon form av industriby. Denna betraktas från skolan alltså som ett provisorium.

Industribyn beräknas kosta cirka 15 miljoner kr. Den uppföres i Norrköpings kommunala fastighetsbolags regi.

Det skall bli plats för 18 klasser med sammanlagt 288 elever i de planerade byggnaderna.

Här är linjerna för nya eleverna

Ingelstaprojektet upptar följande linjer: Fordonsteknisk med transportteknisk och bilmekanikerutbildning. Verkstadsteknisk linje samt el-teknisk. Här sker utbildning av styr- och reglermekaniker, elektriker och telereparatörer.

(Stig Sundström)

NT 79.08.11

Nya skolan på Ingelsta ger 170 gymnasieplatser med tre tekniska linjer.

I höst får Norrköping ett nytt gymnasium. Det är Ingelstaskolan som ligger en bit bortom Trava vid Stockholmsvägen. Här ska omkring 170 ungdomar få tvåårig utbildning på tre tekniska linjer.

Vi är väldigt glada för tillskottet av gymnasieplatser. Nu när det är så kärvt på arbetsmarknaden är det ju speciellt viktigt att vi kan fånga upp 16-åringarna och ge dem yrkesutbidning, säger skoldirektör Lennart Klintestam.

Ingelstaskolan sorterar under Hagaskolan. Det blir nio klasser i årskurs ett och en klass i årskurs två som börjar här i höst. De tvåor som kommer hit går på fordonsteknisk linje och har valt den

transporttekniska grenen som är en nyhet för Norrköping.

Den nya skolan på sammanlagt 6.000 kvm består av tre stora byggnader, en för varje linje och ett hus med gemensam matsal, säger Ingelstaskolans studierektor Henry Engberg.

Statens Trädgårdsskola i Himmelstalund, Norrköping

Bild 40: Statens Trädgårdsskola – foto 1971, Proj 1961

Bild 41: Statens Trädgårdsskola – foto 1971, Proj 1961

blomstskol

Bild 42: Statens Trädgårdsskola - Broschyr

ÖF 620830

Sveriges vackraste trädgård vid Norrköpings nya skola

NT 620914

2,5 miljoner anslogs till trädgårdsskolan

De 4 byggnader som Norrköpings stad åtagit sig att uppföra på det 10 hektar stora området är skolhuset- innehållande ett klassrum, en ritsal och ett laboratorium samt elevhem för ca 60 ungdomar, kök och matsal, som också blir samlingssal- och därtill maskinhall och växthus.

ÖF 631106

I dag togs första spadtagen till blomsterbindareskolan

NT 640603

Stor blomsterprakt vid Trädgårdsskolan blir klar till Norrköpingsutställningen NU 64

Trädgårdsskolans anläggningar är imponerande. Rent exteriört ligger de olika byggnadskropparna fint inplacerade i terrängen.

Skolan startar den 1 augusti. Dessförinnan skall de nybyggda lokalerna användas av utställningen.

Trädgårdsskolan skall ta emot 56 elever i två kurser. Den ena är en grundläggande yrkeskurs som pågår i fem månader. Till denna får ungdomar söka som kommer från grundskolan. Den andra är en ettårig förmanskurs till vilken krävs att man genomgått den grundläggande delen samt har två års praktik.

Inom anläggningen finns också den sk Binderiskolan som tidigare varit förlagd till Östra Grevie i Skåne. Här skall utbildas blomsterdekoratörer och kanske blivande blomsterhandlare. Den får till att börja med 38 elever.

Samtliga elever bor vid de två skolorna. Det blir dels enkelrum och dels dubbelrum av mycket förnämlig kvalité!

All personal verkar trivas i Norrköping och anser att anläggningarna är mycket förnämliga.

ÖF 641002

Blomsterskolan (Europas största) nu premiärsmyckad

I morgon sker den officiella invigningen av Blomsterskolan på Himmelstalundsområdet i Norrköping med högtidstal av statsrådet Eric Holmqvist. Blomsterskolan består egentligen av två skolor, som nu kommer att förläggas till samma plats.Statens trädgårdsskola har tidigare haft sin hemvist på Experimentalfältet i Stockholm, medan Binderiskolan flyttas upp från Skåne och Östra Grevie.

Blomsterskolan är Sveriges enda i sitt slag och är dessutom Europas största skola för utbildning av blomsterdekoratörer.

Den nya anläggningen bereder f.n. plats för 56 elever vid Trädgårdsskolan och 33 vid Blomsterskolan

Tamburinens låg- och mellanstadieskola

NT 82.08.20

Tamburinens skola invigd- och visst var det lite extra pirrigt

Skolan är integrerad med förskola, särskola och grundskola. Och för första gången har tre huvudmän gemensamt varit med och projekterat ett bygge. Nämligen landstinget, socialförvaltningen och skolstyrelsen. Samarbetet har varit gott och all personal verkar mycket nöjd med lokalerna.

För 190 elever

När grundskolan är fullt utbyggd skall femton klasser få plats, sammanlagt 190 elever. Idag har man klasserna ett till fyra med paralleller. Eleverna har flyttats från Klockaretorpskolan som nu blir avlastad.

Nybörjarna kommer från området runt omkring.Alla klasserna har eget klassrum

och är utrustade med lokaltelefon, vilket är nytt för en låg- och mellanstadieskola. Utanför klassrummen, i korridoren, finns bord och bänkar. Detta skall användas som komplementutrymme vid temaarbeten.

Parallellt med grundskolan ligger särskolan. Denna avdelning är byggd för tre klasser, låg- mellan- och högstadium. Dessutom finns här välutrustat träningsrum för dagliga sysslor.

”Gymnastiksalen bäst!”

Högstadieeleverna prisar sin nya skola. Det bästa här på Tamburinen är gymnastiksalen, säger eleverna i korus.

Gymnastiksalen är verkligen rymlig och kan vid behov avdelas till två salar. Det ovanliga är att gymnastikbyggnaden även har källare, med utrymmen för olika aktiviteter.

I en vidhängande byggnad finns daghem och fritidshem inrymt. Lokalerna är stora och ljusa och färgerna lugna och harmoniska.

Självservering

Alla, utom förskolan skall äta i samma matsal. Maten tillreds i ett stort gemensamt kök och här hämtar förskolan sin lunch.

Matsalen är hemtrevlig med små runda bord och ett självserveringssystem kommer att tillämpas.

Planeringen av skolan började för tre år sedan och skulle ha stått klar förra hösten om inte statsbidraget blivit indraget. Det försenade bygget med exakt ett år. Skolan har kostat 20 miljoner att bygga. Det kan jämföras med Borgsmoskolan som blev klar för tre år sedan och kostade 21 miljoner, trots att ett högstadium kräver en mycket dyrare utrustning.

Lärlingsbygge

Dessutom kan nämnas att lärlingar från bygglinjer på gymnasiet har hjälpt till att bygga skolan.

Tamburinen är hittills ovanlig på många sätt. Kanske blir den ytterligare speciell då verksamheten börjar fungera över alla gränser, såsom man planerat.

Barnträdgårdar

ÖF 64.04.28

Barnträdgårdarna

i Skarphagen och på Enebymo-området som man för en tid sedan gav klarsignal till, blir fristående byggnader av tilltalande slag. Det är likadana byggnader på båda platserna. Vi visar här en fasad som ger ett visst grepp om utseendet. Taket blir överskjutande och det innebär att det skapas fin läplats till skydd vid regn. Det möjliggör alltså utevistelse under kortare regnskurar. Det är arkitekt MAA SAR Hans Gade, Norrköping som har ritat. Här blir plats för vardera 80 barn och det är s.k. dubbelbarnträdgårdar. Det innebär att det är fyra avdelningar som går i ”skift” på vardera barnträdgården. Till båda dessa områden är det stor efterfrågan på platser och det är önskan om att byggena kommer igång med det snaraste. Det kan tilläggas att det är glädje över att det på de här platserna ordnats så att barnen får sina ”alldeles egna hus”.

FÖRSKOLAN TAMBURINEN I KLOCKARETORPET

ÖF 82.08.18

Nu öppnar stans sista stordagis

I dagarna öppnar den splitternya förskolan Tamburinen i Klockaretorpet sina portar för ca 75 barn. Därmed har kommunen avslutat sitt sista riktigt stora daghemsbygge.

Det är roligt att få vara med och öppna den här barnstugan, säger föreståndaren Monica Sahlin. Den är stor och ljus och ligger vackert.

Tamburinen är en låg byggnad i vitt mexitegel som ligger bredvid den nya låg- och mellanstadieskolan som också skall öppna nu. Den ligger i utkanten av Klockaretorpet och utanför fönstren ser man en trevlig ekbacke och gröna fält.

Barnstugan är uppdelad på fyra avdelningar. På småbarnsavdelningen finns det plats för 12 barn, på de båda syskonavdelningarna 30 barn och på fritidsavdelningen 20 barn. Dessutom finns det en deltidsgrupp inne på Frita.

Förskolan delar kök med skolan och skolmatsalen ligger också i barnstugan. Det bäddar för en mjuk övergång till skolan För att ta hand om barnen finns det 15 heltidstjänster på barnstugan.

Palace

NT 75.01.22

Palace byggs ut i två våningar. Klart till i vår

Restaurang Palace i Norrköping skall byggas till och den lösning man kommit fram till ger restaurangen bättre utrymme i båda de våningsplan där lokalerna är inrymda. Arkitekt SAR Hans Gade har svarat för utformningen av tillbyggnaden som utöver att den ger restaurangen drygt 215 kvadratmeter bättre utrymme också kommer att innebära en intressantare fasad mot Motala Ström.Den nuvarande, ganska tunga fasaden kommer att lättas upp med en tillbyggnad i lättare stålkonstruktion.
Det blir en ganska genomgripande ändring av lokalerna, säger direktör Lennart Polhammar.Den större ytan ger plats för ytterligare 150-200 gäster, men framförallt får vi större utrymme för dansgolvet i såväl nattklubben som matsalen, något som vi länge önskat. Jag tror att övervåningen med fin utsikt över Strömmen mot Oscar Fredriks bro kommer att bli tilltalande för våra gäster, säger Polhammar. Tillbyggnaden har kostnadsberäknats till 1,5 miljoner kr.

Moské

Byggnadsnämnden säger ja till moské

Norrköping ska få en moské. Närmare bestämt vid Grundläggaregatan. Det är Islamiska förbundet i Norrköping som ska låta uppföra den. En stor del av förbundets medlemmar bor i Smedby, Hageby och Navestad så denna moské får därför ett bra läge. Byggnadsnämnden i Norrköping väntas nästa vecka säga ja till Islamiska förbundets begäran om Bygglov. Man får dispens, för på området skulle egentligen bilparkering och garage uppföras.

::Topp::

Back File: Hans_proj_swe_4.htm

Created: 14 December 2001 Last update : 23 December 2009