Gröndal 2002 - 2004 Back
I September 2002 köpte jag en lägenhet i Gröndal med ca 200 kvadratmeter tomt. Denna bestod av en strimla jord längs och runt hörnet av gatan. Tomten ligger i dalen under Grönhög som visade sig vara ett riktigt blåshål. Grunden bestod av tung lera och mjäla - samt en myckenhet makadam! Men läget - morgonsol, södersol och västersol! Kan man begära bättre - och så Vrinneviskogen några minuters väg bort!
Bild 1 – år 2002 och Bild 1A – år 2005 Här kommer skärmarna med rosor och clematis att placeras - ett skydd mot gatan, som skymtas på den tredje bilden, där min bil står parkerad.
Bild 2 – år 2002 och Bild 2A – år 2005 Platsen för den blivande köksträdgården.
Bild 3 – år 2002 och Bild 3A – år 2005 Här får jag runt pelaren ett inglasat uterum och anlägger strax efter inflyttningen i november en ca 35 kvm stor terrass med användande av samma material som i uterummet - Offerdalsskiffer.
Bild 4 Nu är det vinter januari 2003 och uterummet är klart. Jag har placerat en liten värmefläkt där och håller temperaturen på mellan 8 och 13 grader.
Bild 5 Vy från gatan mot bostadsrättsföreningens 8 lägenheter.
Bild 6 Huset från öster med min parkeringsplats
Bild 7 I mitten av maj 2003 Äntligen kunde trädgårdsanläggaren komma med sina maskiner: en lastbil med kran och gripskopa och en mini grävmaskin. Det var nödvändigt att göra en genomgripande jordförbättring för att få fart på växtligheten. Det levererades därför 18 kubikmeter sandjord, 5 ton åkerjord, 5 ton torv och 2 ton täckbark. Den lilla maskinen grävde planteringsdiken efter mina anvisningar och de fylldes sedan med olika jordblandningar - häckplantorna sin och rosorna sin.
Bild 8 För att överhuvudtaget hinna njuta av någon trädgård i min livstid, så satsade jag på att snabbt skapa trädgårdsrum genom plantering av manshöga häckar runt hela tomten. Jag valde Thuja occidentalis ´Smaragd´; runt hörnet något lägre för att inte hindra trafikens sikt. Dessutom lät jag gräva ytterligare en planteringsdike för tujor ner genom den blivande gräsmattan längs med fasaden. Där uppnådde jag att få ytterligare ett trädgårdsrum med vyer åt både öst och väst (med olika ljus), detta rum bara i skuggigt grönt, det andra rummet mot sydfasaden skulle planteras med lysande blomsterfärger i gult, vitt, silver och rosa. (Jodå, nog smyger sig en och annan blå växt inemellan!) Fördelen med att flytta in i ett område bebyggt på 60-talet är att det finns så många vackra fullväxta blommande träd och buskar i omnejden: här många lysande Forsythia, Kolkvitzia, Spiraea och Chaenomeles, ginst, syrener, kornell med vinröda grenar, häggmispel, rönn och oxel, hagtorn och jättestora pilar - ja allt som vi förknippar med vår! Bara att njuta av!
Bild 9 Några få blommor hade jag tagit med mig från min gamla trädgård och slagit in i krukor: här är Trillium chloropetalum, (som varit underbar med sin doft- tvärs genom häcken och ut på trottoaren!), Agapanthus och liljor, Hosta lancifolia - en favorit. Vinca major, Hedera helix ’Baltica’. De kom sedan väl tillpass i det planteringsareal jag planerat som en fyrkant i grönt- motsvarande terrassens areal.
Bild 10
Bild 11 Vi kom en god bit in i juni månad innan anläggningsarbetet var klart och jag kunde börja att plantera ut vad jag hade bragt med mig från Lindö. Och att handla plantor i plantskolan är ju ett nöje man kan ta till precis hela sommaren med alla fina krukexemplar som finns att tillgå numera. Man vandrar i en prunkande trädgård och väljer och vrakar. Det är fyrtio år sedan man fick stå i kö i regnet vårar och höstar utanför det lilla försäljningsstället hos Billbäcks med en bunt barrotade rosor i handen, medan den åldrande trädgårdsmästarhjälpen grävde upp perenna delningar ute i landen!
Bild 12 Här är snickarna igång med blomsterskärmarna och en av grindarna. Jag har alltid önskat mig en grind att luta mig mot för att spana ut i världen! Tryckimpregnerat.
Bild 13 – Sommar år 2003 Jag har börjat att "bo in mig" i uterummet, men har inte så mycket växter där på sommaren och hösten. Vänta bara till stora jul- och påskorgierna börjar. Då är det här det händer! Den kvadratiska rabatten - fyrkanten kallad - är tänkt som en grön motsvarighet till terrassens grå yta. Allt skall vara lågväxande. Tanken var att den storbladiga murgrönan skulle täcka ytan och se grön och prydlig ut hela året, utan mycket arbete. Jo, tanken är rätt, men så råkade jag ha med mig den storblommiga vintergrönan -Vinca major- med sina stora propellerformade blå blommor tidigt på våren. Den måste ju få vara med och konkurrera på ett hörn. och det gör den! undrar vilken av dom som vinner? Och det lilla ormögat! men den färgen var för illande blå och den spred sig våldsamt, så den fick åka utanför häcken och jag behöll bara den vita formen. Några månadssmultron hade följt med en kruka från Lindö och de tycktes också vilja nästla sig in överallt. Ut med dem i kanten av asfaltstigen till porten: där ger den en fin skörd med smultron till julafton! Och så blev det en rand med blommor i vitt och silver, gult och rosa - det är mycket roligt att följa och ger litet extra motion. Murgrönan tog ju 2 säsonger på sig att börja täcka ytan, så frestelsen var stor. Jag sådde en pytteliten gul viol och den sticker upp här och där bland murgrönan
Bild 14 – Påsk år 2004 Nu är det påsk; ute har ännu inte murgrönan tagit över "fyrkanten". Inne står de 2 små olivträden och väntar på att få komma ut till våren. En Passiflora i hörnet var visserligen intressant, men fick ofta angrepp av löss — och då åker växterna ut! ingen idé att spara på sjukdomsbenägna plantor, de ger så mycket extra arbete.
Bild 15 Bambu Nu år 2004 och inne på andra blomstersäsongen händer det mycket i trädgården: gräsgången längs söderfasaden var tänkt som ett ljust färgrikt rum, riktigt prunkande av rosor och clematis uppåt skärmarna framför fönstren (som också verkar som insyn- avgas- och bullerskydd mot gatan) och i rabatterna nedanför. Silver, vitt och grått vill jag ha mycket av för att binda ihop planteringarna. Först ut är bambusplantan på hörnet utanför vardagsrumsfönstret — denna planta är en bit av just den planta, som den kände danske plantskolemannen Aksel Olsen införde som den allra första ca 1920. Den har vandrat i släkten alla dessa år och den här delningen växer så det knakar men så står den också precis bredvid en vattenpost! Till höger om gången har jag detta år satt fröplantor av Lavatera 'Mont Blanc'.
Bild 16 Lavatera
Bild 17 Lejongap ’Royal Bride’ Till vänster om gången är årets frösådder vitt lejongap och högväxande vit tobak. Katsuran (Cercidiphyllum japonicum) är en frösådd från Kew Garden. Jag höll de 2 plantorna beskurna i ett flertal år i stora krukor, men bestämde mig att slutgiltigt plantera dom som mindre träd mellan skärmarna för att slippa allt arbete med omplantering höst och vår. Ger också ett lagom skydd för södersolen. Allt gräs blev denna sommar kantat med betonggatsten. Längs fasaden hade jag allaredan från start en dryg halvmeter bred grusbädd, som fungerar som en utmärkt "bakgård" bakom skärmarna för redskap och krukor. Jag ville inte gräva planteringsdiken alltför nära husgrunden.
Bild 18 Katsura
Bild 19 Hans fågelbad Ett litet fågelbad karvade min make Hans ut ur en bit av ett täljstensblock från Norge som han fick till sin 50-års födelsedag. Hans sade att gubben redan fanns inne i stenen och det var bara att hugga fram honom.
Bild 20 Här planerar mitt barnbarn Tove grusgången bakom skärmarna. Utan den flickan hade det här trädgårdsprojektet aldrig kunnat genomföras. Tack vare hennes intresse och arbetsglädje klarade vi av att under ett par somrar skapa en trädgård, där det förut bara fanns makadam, tung lera och grovt gräs! Sol, blomsterdoft och mycket skratt är minnen från de åren.
Bild 21 Clematis potaninii var. fargesii (stjärnklematis) har den här sorten, som kallas 'Summer Snow' (sidenklematis). Den är till stor glädje när jag tittar ut från mitt fönster mot den blå himlen och ser alla "stjärnorna". Den täcker snabbt och blommar oupphörligt och är till inget besvär alls. Fast man får tänka på att klematis tycker om att få ordentligt med vatten! jag ger mina benmjöl på våren. Tidig vår skär jag ner den till en dryg halvmeter över marken.
Bild 22 Stjärnklematis
Bild 23 Clematis viticella Clematis viticella är en annan av de "lätta". Jag behandlar den likadant som den förstnämnda och det gör ju det hela lättare, eller hur? finns i många trevliga sorter. Jag har 'Södertälje' och en "vars namn jag glömt".
Bild 24 Klätterrosen 'New Dawn', kom från USA 1930. Så här skriver Lars-Åke Gustavsson, rosenexperten från Hälsingborg:"Hur liten trädgård man än har så finns det alltid plats för en klätterros. En del sorter blir bara två eller tre meter höga och är idealiska för olika typer av rumsavdelare i trädgården. Till och med soptunnan kan bli vacker om den får stå under en spaljé med doftande rankor av New Dawn". Jag valde att inte bygga en pergola längs fasaden därför att det skulle bli för arbetsamt att sköta växterna, men dessa lägre skärmar är perfekta för skötseln av klätterväxter. Det är inte ogörligt att nå upp och beskära, spruta och rensa bort blad angripna av svartfläcksjuka, mjöldagg och löss. 'New Dawn' har väl något av allt detta, men inte alltför starka angrepp. Den snabba växten, överflödande blomningen och den ljuvliga doften gör det lilla arbetet väl värt. Luktärter var det första jag sådde och planterade vid skärmarna. Jag hade lärt mig av trädgårdsmästaren på Fiskeby Trädgård - Bebbe Karlsson, som levererade stans flottaste Lathyrus, hur man skulle göra: knipes i toppen vid 10 cm och gödslas med kalksalpeter, vid första knoppsättningen gödslas med kaliumfosfat. Och nog fick jag blomskaft så långa och starka som man kunde önska sig till en brudbukett!
Bild 25 Vallmoknopp Jag tycker om att bli överraskad av självsådda blommor: här en vallmo med sin intressanta knopp. Det var Darwin som först studerade och beskrev blommornas rörelser och även hur de reagerade på ljuset .Intressant läsning.
Bild 26 Vallmo
Bild 27 Här är en av mina olika gula, rosa och vita rosor i skärmrabatterna. Jag byter strax ut dom om de inte svarar mot förväntningarna.
Bild 28
Bild 29 Naturligtvis måste jag ha ett grönsaksland. Runt hörnet hade jag en strimla jord på ca 25 kvadratmeter. Därav blev sex kvadratmeter rabatt och resten blev lagt ut med grus, som en ”äkta fransk” anläggning, med en liten sittplats med skiffer innanför den vita trädgårdsgrinden. Ja, jord var det väl knappast mer än 5 cm och så utrullad gräsmatta därpå. Vi tog de grästuvor som blivit över på andra ställen och staplade på varandra, lite extra jord från planteringshål, komposten vi samlat i de stora vidjekorgarna bakom skärmarna, ett par säckar kogödsel, gräsklipp och så fick det ligga över vintern 03-04. Det här gav ordentlig grokraft! det blev en lite förhöjd rabatt. Här odlar jag först och främst olika sorters squash, som också får klättra uppför skärmen bakom rabatten. Men även gröna bönor, persilja och gräslök har sin plats här. I mitten satte jag en liten pelarapel, som har bedårande äppelblom på våren och mängder av små rosagula äpplen på hösten. På den här ytan gräver jag på hösten ner mina buxbom, strimlönnen och annat från mina stora krukor. I krukor och baljor har jag busktomat och hängjordgubbe, timjan, lavendel och rosmarin. Gul humle täcker så småningom den andra skärmen. "Redskapsbodens" skärmar på hörnet täcks av taggfri björnbär, som förutom att vara vacker ger mängder av stora, svartblänkande bär, som jag fryser in till julens kalas. Här ville jag ha mitt färgmässigt heta hörn: mörkröd dahlia, krasse i starka färger, tagetes, röd salvia m.m. Som kontrast till den övriga trädgården milda färgskala.
Bild 30
Bild 31 En dag när vi skördade den gula spaghettipumpan, som förresten gav mycket god skörd , stack en liten hyresgäst upp huvudet ur bevattningsröret till rönnbärsträdet vid gatan.
Bild 32
Ännu en sommar och på hösten 2004 efter enochenhalv säsong kunde det tas några bilder som visar att en trädgård så smått håller på att formas. Iallafall håller den sin ägare i arbete, en inte alltför hård stress håller henne fortfarande igång: alltid är det en del hon ligger efter med! Det är fint. Den höga tujahäcken skall skötas med vattning, särskilt vår och inför hösten, gödas och toppdressas därtill. Jag har lagt ut en droppbevattnings-slang under häcken, som underlättar.
Bild 33 Skifferplattorna på gången mot grinden är lagda så att jag får gott utrymme att plantera olika timjan-sorter. Dom är svåra att etablera och hålla vid liv, men när de blommar är det en ögonfröjd, som får förbipasserande att stanna och titta in över grinden. Sånt är roligt! Jag får fortsätta att fylla på med nya vartefter. Den vita backtimjanen är den mest ihärdiga.
Bild 34 Det här är en planta av en strimlönn jag fått som frö från Kew Garden. Den håller jag i kruka om sommaren och gräver ner i kökslandet om vintern. Jag beskär grenar såväl som rötter, för att få en liten krukväxt som jag kan ha framför fasaden vid ett litet fönster. Se så elegant bladspetsarna kröker sig! Den får fina höstfärger, röda "näsor" och efterhanden en vitstrimmig stam.
Bild 35 Höst 2004 På eftersommaren blommar Agapanthus och ger tillsammans med buxbom den riktiga sydländska "patio"-känslan.
Bild 36 Hösten 2004 The Webmaster himself
Bild 37 Höst 2004 Vy från öster
Plantlista Gröndal 2005
Back
Created; 8 Jan 2006, Last update : 16 Jan 2006			File: Vera_Garden_Grondal_1.htm